Nu talar allt för att Italien i bästa fall slutar tvåa, eftersom gruppledande Paraguay knappast gör om de misstag Italien gjorde mot Nya Zeeland.

Och skillnaden mellan att komma tvåa i grupp F, och att vinna den är enorm.

Om Italien besegrat Nya Zeeland hade vägen mot semifinal varit mer eller mindre snitslad. Då han man ställts mot Danmark eller Japan i åttondelen, och mot Portugal, Schweiz eller Chile i en eventuell kvartsfinal.

Som grupptvåa hamnar man på den svåra halvan, får Holland i åttondel, och om man skulle överleva den orange orkanen väntar sedan Brasilien eller Spanien i en kvartsfinal.

Varför har det gått så snett för Italien? Största skulden bär 62-årige förbundskaptenen Marcello Lippi. Han har komponerat en VM-trupp som inte håller måttet. Han ratade anfallare som Antonio Cassano, Francesco Totti, Mario Balotelli och Fabrizio Miccoli. Till VM åkte i stället Antonio Di Natale, Giampaolo Pazzini, Alberto Gilardino, Fabio Quagliarella och Vicenzo Iaquinta. Spelare som inte levererat internationellt på år och dag.

Inte märkligt i fallet Di Natale, som gjorde 29 mål i serie A den gångna säsongen. Pazzini däremot behöver en kreatör som Cassano, lagkamraten från Sampdoria, bredvid sig för att fungera. Gilardino är faktiskt sämre än Englands Emile Heskey, han har inte rört bollen på två matcher. Iaquinta jämförs med en häst som springer utan jockey. Och Quagliarella, han får inte ens speltid.

Men även försvarsspelet lämnar en del i övrigt att önska. Backlinjen agerar stabbigt, och får ta på sig båda baklänges­målen i turneringen. Backlinjen blir heller inte tryggare av att målvakten Gianluigi Buffon drabbats av ryggproblem och riskerar att missa resten av turneringen.

Enligt en del bedömare, som följt Italien nära, före och under VM, är en italiensk succé i turneringen lika trolig som att Nicolas Anelka och Raymond Domenech skulle ingå partnerskap.