För sex år sedan befann sig tysk fotboll där Italien och Frankrike är i dag. Ett tjeckiskt B-lag hade sparkat Tyskland ur EM i Portugal, Rudi Völler avgick direkt och två år återstod till VM på hemmaplan.
En ny tysk fotbollsera inleddes. Den gamle storspelaren Jürgen Klinsmann anlitades som förbundskapten, den för de flesta helt okände Joachim Löw blev assistent.
Löw hade haft ett antal tränarjobb i Tyskland, Turkiet och Österrike och för det mesta fått sparken.
Klinsmann hade fått upp ögonen för honom när de gick på en tränarkurs tillsammans. Ingen hade förklarat fördelarna med en fyrbackslinje lika glasklart som Löw.
Klart var att Löw var analytikern av de två, medan Klinsmann piskade upp stämningen i omklädningsrummet.
Efter VM-bronset 2006 avgick Klinsmann, Löw tog över och Fotbolls-Tyskland undrade hur den till synes försynte Löw skulle kunna fylla tomrummet.
Alla som sett Löw slitas mellan hopp och förtvivlan vid sidlinjen vet numera att han också kan leva ut sina känslor och elda på sitt lag.
Första provet kom vid EM. Bergsbestigaren Joachim Löw liknade uppgiften vid en ”bergtour” och precis som ute i terrängen måste ett fotbollslag ibland byta väg för att nå toppen.
Mitt under brinnande turnering bytte Löw spelsystem från 4–4–2 till 4–2–3–1 – allt för att kunna frigöra Michael Ballack som offensiv kraft bakom den ensamme anfallaren. Bytet gjordes inför kvartsfinalen mot Portugal och gav utdelning.
Det var ett exempel på Löws mod eftersom det tyska förbundet DFP hade inskrivet att alla landslagen – från A-landslaget till pojklandslagen – skulle spela med två anfallare.
Tyskland kom till final, blev utspelat av Spanien och sedan dess har Löw konsekvent hållit fast vid sin modell och samtidigt föryngrat laget på bekostnad av meriterade veteraner. Uppgiften var att krympa gapet till lag som Spanien och att själva kunna föra en match och slippa jaga boll.
Det såg ändå illa ut inför VM. Träningsmatchen mot Argentina i mars var fiaskoartad, sedan tillkom Ballacks skada.
Tyskarna åkte på ett långt träningsläger, först till Sicilien, sedan till Sydtyrolen. Uppenbarligen hände något där.
– Vi arbetade mycket intensivt, sade Löw på en presskonferens i veckan.
I en tidningsintervju har han berättat att det handlat om att nöta in vissa mönster, till synes enkla detaljer som man tränar på även under passen mellan VM-matcherna. En sådan detalj är vad en spelare gör efter att ha slagit en passning. Några tycker sig därmed ha gjort sitt och stannar upp för att se vad som ska hända, Löw vill att spelaren omedelbart ska söka upp en fri yta. På så vis blir spelet snabbt och dynamiskt.
Meningen var att Löw och hans stab skulle ha förlängt sina kontrakt i vintras. Förbundet tyckte att stabens krav var övermaga, Löw å sin sida blev besviken på att någon i förbundet läckt allt till Bild-Zeitung.
Nu har kontraktet formellt sett gått ut. Förbundet vill ha ett besked senast två veckor efter VM om Löw vill fortsätta.
Det kan inte heller ha undgått någon att Joachim Löw är en fåfäng man, mån om sitt yttre. Snitsiga kavajer, chict knutna halsdukar vintertid och VM-resan föregicks av ett besök hos frisören för att hyfsa till Paul McCartney-frisyren anno 1965. Just nu står de kornblåa kashmirtröjorna i fokus. Både mot England och mot Argentina hade Löwstaben blått under kavajerna med åtta mål som följd.
– Jag tror att vi har på dem nästa match också, sade Joachim Löw härom dagen.