Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Fotboll

Ny studie: Hjärnorna fungerar annorlunda hos duktiga unga fotbollsspelare

Har duktiga unga fotbollsspelare annorlunda hjärnor än andra? Enligt en ny och unik studie från Karolinska institutet kan det faktiskt vara så.

Zlatan, Ronaldo och andra fotbollsspelare i världseliten befinner sig ofta på rätt plats. De gör rätt saker i precis rätt ögonblick.

Storlek, styrka, kondition kombinerat med ett utvecklat bollsinne har ofta angetts som förklaringar till framgångarna. Men spelförståelsen har varit svårare att mäta.

Nu kan forskare vid Karolinska institutet (KI) visa att ett utvecklat arbetsminne och andra kognitiva funktioner i hjärnan förklarar varför en del barn och unga lyckas på fotbollsplanen. Den nya studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Tränare och ledare i fotbollsklubbar fokuserar oftast på spelarnas storlek och styrka i kombination med ett utvecklat bollsinne.

– Vår forskning visar att spelförståelsen, det vill säga förmågan att vara på rätt plats vid rätt tillfälle, är minst lika viktig. Det är något som varit svårt att mäta, säger psykologen Torbjörn Vestberg.

Han är huvudansvarig för den nya studien. I den mättes vissa så kallade exekutiva funktioner hos trettio elitfotbollspelare i åldern 12 till 19 år. Det handlade bland annat om förmågan att ta initiativ, att behålla uppmärksamheten och att planera sitt agerade.

– Vi jämförde sedan resultaten med hur många mål de undersökta spelarna gjorde under två säsonger. Och resultaten visade en tydlig koppling mellan antalet gjorda mål och väl utvecklade exekutiva funktioner, fortsätter Torbjörn Vestberg.

Exekutiva funktioner hjälper oss att anpassa oss till en miljö i ständig förändring.

De handlar bland annat om kreativt tänkande för att snabbt kunna byta strategi, hitta nya lösningar som fungerar och hämma impulser som visar sig vara felaktiga.

Funktionerna är beroende av pannloben i hjärnan som fortsätter att utvecklas långt upp i tjugoårsåldern.

En fotbollsspelare hanterar mängder av information: Var är mina medspelare? Var är motståndarna? Hur brukar motståndarnas back agera om jag försöker gå runt från höger? Eller vänster?

Hela denna bearbetningskedja går på millisekunder och är inget som spelaren medvetet tänker utan allt sker instinktivt, förklarar Torbjörn Vestberg. Och det är här de exekutiva funktionerna kommer in i bilden.

I en tidigare studie visade forskargruppen vid KI att vuxna fotbollsspelare klarade tester av de exekutiva funktionerna betydligt bättre än en genomsnittlig svensk.

– Ännu bättre resultat fick spelare i allsvenskan. Bara några procent i hela befolkningen har den hjärna som krävs för att spela på en så hög nivå.

När Torbjörn Vestberg fick möjlighet ett testa världsspelarna Andrés Iniesta och Xavi Hernandéz visade det sig att bara en på tusen hamnade på samma nivå som de spanska stjärnorna.

– Jag vill betona att det inte handlar om intelligens utan om väl utvecklade kognitiva funktioner som är en annan sak, poängterar Torbjörn Vestberg.

Han säger att många tränare och ledare ser väldigt enögt på vad som gör att en ung spelare blir framgångsrik. Att vara född tidigt på året och att vara lite större och starkare är inte avgörande för vem som till exempel kommer att göra flest mål.

Predrag Petrovic är forskningsledare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han har också medverkat i den nya studien om vad som sker i hjärnan hos unga fotbollsspelare.

De unga och framgångsrika elitfotbollsspelarna presterade klart bättre än genomsnittet i samma åldersgrupp i flertalet tester av exekutiva funktioner, konstaterar Predrag Petrovic.

– Huruvida dessa egenskaper är genetiskt nedärvda eller går att träna upp återstår att utforska, liksom betydelsen av de olika exekutiva funktionerna i olika spelpositioner.

Predrag Petrovic tror att fotbollsspelarnas positioner på spelplanen är kopplade till olika kognitiva profiler.

– Man kan tänka sig att framtidens tränare i stor utsträckning kommer att använda sig av kognitiva tester, både för att hitta talanger och för att bedöma hur spelarna bäst positioneras på planen, säger Predrag Petrovic.


Fotnot.
Studien har titeln ”Core executive functions are associated with success in young elite soccer players” (Karolinska institutet, 2017).