Henrik Rydström har spelat i Kalmar FF sedan 1993 och är en av fotbollsallsvenskans största profiler, genom såväl sina insatser på planen som vid tangentbordet. Mittfältaren som i många år bloggat för Barometern och Expressens nätsidor kommer framöver att skriva för DN.se.
Kan du berätta hur övergången till DN.se gick till?
– Ja, det var inte riktigt som när man läser Zlatans bok med skumma agenter och så. Jag har varit på Barometern.sedan 2007 och samma blogg har gått på Expressen.se sedan 2008 eller 2009. Nu blev det inga fortsättningar där men det dök upp andra aktörer som ville att jag skulle blogga åt dem, mest fotbollssajter. Sedan kontaktades jag av Axel Björklund på DN som jag känner sedan tidigare. Och med DN kände jag en lockelse. Jag har haft DN Kultur som huvudsaklig läsning de senaste 10-11 åren, och det här är det närmsta jag kommer den delen!
Vad har du fått för reaktioner på övergången?
– Bara positiva. Man märker vilken tyngd DN har. På Twitter var det någon som jämförde det med att gå från Kalmar FF till Real Madrid, även om det kanske inte är en adekvat jämförelse.
Vad kommer du blogga om?
– Det kan låta futtigt men jag tycker själv om vardagsbetraktelser. Utgångspunkten är nästan alltid Kalmar FF. Om det låter trist så hoppas jag att bloggen skrivs så bra att man får utbyte i alla fall. Med DN når man inte bara fotbollsintresserade och det vore kul om man kan få någon som inte är så djupt insatt i fotboll att få en inblick i den världen. Men ibland kan det nog bli politiska betraktelser och någon form av samhällsanalys. Även fotbollsspelare har ju åsikter. Musik och litteratur är andra ämnen som också lär dyka upp.
Vad är det som gör bloggformen rolig att jobba med som skribent?
– Jag trodde inte själv att bloggar skulle överleva så här länge, och det finns fortfarande de som är skeptiska till formatet. Jag har skrivit en hel del krönikor vilket kan vara betungande. Man ska ha en tes, det ska vara ett visst antal tecken och så vidare. Med bloggen kan jag skriva om en känsla eller en stämning i omklädningsrummet som mynnar ut i någonting annat. Det är lite grann som när man själv funderar.
Hur kommer bloggen påverkas dina framgångar och motgångar på planen?
– Jag har märkt att bloggen är skön för mig som privatperseon, speciellt i motgång. Går det dåligt för Kalmar så vill alla hugga huvudet av mig. Då är det skönt att skriva av sig. Jag tycker också om att skriva direkt efter matcher. Jag vill att det ska framgå i texten att den är skriven i någon form av affekt. En blogg av en spelare kan inte ersätta sportjournalistiken men kan ge något annat, en känsla av hur det är på planen. Vid sidan av fotbollen har bloggen fasiken gjort mig till en mer reflekterande människa och en bättre pappa. Man tvingas tänka efter och formulera sig.
Du har varit krönikör i fotbollsmagasinet Offside, bloggare på lokaltidningen Barometern och kvällstidningen Expressen. Dessutom skriver du musik i Barometern och ska nu blogga för DN. Men du är alltid trogen Kalmar FF. Blir du aldrig sugen på att pröva på något nytt även i fotbollsväg?
– Nej, men det var en period för tolv år sedan då jag kände att jag behövde ett miljöombyte. Då fick jag problem med ryggen och behövde rehabilitera. Jag var borta från fotbollen i ett halvår och fick sen tillbaka suget. Någon gång har det dykt upp intresse från någon holländsk klubb, någon gång från Norge och ett par svenska klubbar. Men det är rätt häftigt att ha spelat i en och samma klubb i så lång tid. Med lojalitet skaffar man sig också utrymme att vara obekväm. Jag har haft kritik och åsikter mot Kalmar FF och det kan man inte göra om man just kommit till en klubb eller om man är på väg därifrån.