Här börjar sagan om Zlatan Ibrahimovic - i byn med fyra legender. En av dem handlar om kvinnan som flyttade upp till Norden och födde den världsberömde fotbollsspelaren.
Bartol Gravic möter oss på gårdsplanen. Han bekräftar släktskapet med Zlatan Ibrahimovics mor.
- Jurka är född här i byn, vi är kusiner, säger han.
Hans äventyrliga och viljestarka kusin var bara 17 år när hon lämnade Prkos 1968 för ett jobb på en chokladfabrik i Karlsruhe. 1975 kom hon till Malmö och sex år senare år senare föddes hennes son, Zlatan Ibrahimovic.
Bartol Gravic bjuder in oss till sin nybyggda veranda.
Han är själv en av alla dem som genom åren sökt sig bort från den karga och steniga kustremsan längs Adriatiska havet för att söka sin utkomst på annat håll.
Bartol Gravic hamnade i Stuttgart och var där i 30 år. De sista 18 åren jobbade han som montör på Daimler Benz - Mercedesfabriken.
Under alla år var hans hustru Stana kvar i byn, odlade grönsaker på gården och tog hand om de sex döttrarna.
Nu är flickorna utflugna, medan Bartol Gravic, 63, är tillbaka för gott.
- Den 1 maj i år gick jag i pension. Jag har varit orolig för min familj i hela mitt liv, det slipper jag nu, säger han och ser väldigt nöjd ut.
Den djupa verandan ger skydd mot solen när det är som varmast på somrarna, nu är det knappt 20 grader och regnet hänger i luften.
Bartol och hans hustru dukar fram en måltid typisk för landskapet Dalmatien - salt fårost från ön Pag, egentillverkad lufttorkad skinka (prsut), bröd, saltgurka och eget vitt vin.
Bartol Gravic visar oss rummet med de stora vinfaten och kulhålen i plåtdörren som vittnar om att här gick frontlinjen i kriget - både när serberna kom från området runt Knin i söder och när kroaterna gick till motoffensiv. När det var som värst bodde hela hans familj hos honom i Tyskland.
De berättar om dem de brukar kalla för byns fyra levande legender: Grannens bror som är en av Kroatiens mest berömda skådespelare, grannens andre bror som är textilingenjör och därmed byns förste akademiker, den tredje är deras egen dotter som är nunna i staden Zadar två mil bort och så är det Jurka - hon som födde Zlatan.
Bartol Gravic säger att han aldrig varit speciellt intresserad av fotboll. När han var ung fanns inte tiden, det gällde att försörja sig.
De har dock full koll på Zlatan Ibrahimovics framgångar.
- Vi är väldigt glada för det. Det visar att Gud även hjälper de fattiga, säger Stana Gravic.
Bartol Gravic säger att alla på bygden vet att Zlatans mor kommer från Prkos och att spelarna i Skabrnjas fotbollslag sannolikt är extra stolta över detta faktum.
Skabrnja är centralorten med cirka 2.000 invånare där det finns post, skola, vårdcentral och affär. Prkos, med 6-700 invånare, hör numera till Skabrnja. Bynamnet Prkos betyder för övrigt "trots, olydnad".
Bartol Gravic berättar att Ive Gravic, Jurkas äldre bror, bor två hus bort längs byvägen. Han är inte hemma och vi tar en tur till Skabrnja någon kilometer bort.
Det regnar lätt och det är folktomt på torget där Franjo Tudjman står staty. På en husgavel har krigsveteranerna klistrat upp en jätteaffisch som protest mot att generalen Ante Gotovina ska utlämnas till krigstribunalen i Haag - EU:s villkor för medlemsskap.
Utanför livsmedelsaffären har två män tagit skydd för regnet under entréns tak. De har koll på läget. Den ene, Damir Bilaver, ställer sig upp och visar hur Inters råskinn Marco Materazzi kapade Zlatan i söndags.
- Men Zlatan kommer att spela på lördag, säger han.
Vore det inte bättre om han inte kommer?
- Äh, vi vinner ändå, säger Damir Bilaver och tillägger att vi svenskar egentligen borde betala dyrt för att ha fått Zlatan.
Damir Bilaver har även koll på den andre svensken med kroatiska rötter, Teddy Lucic, och vet att familjen kommer från Murvica, precis utanför Zadar. Dessutom är Dado Prso, den kroatiske stjärnan, också från trakten.
Damir Bilaver säger att han gärna skulle ha spelat själv, men han blev av med ett ben under kriget.
Han hojtar till när en liten röd bil passerar affären.
- Där är Zlatans kusin. Stanna, ropar han.
Bozidar Juric ser lite generad ut när han parkerat bilen och kommer bort till oss. Han berättar om släktskapet - hans mormor är halvsyster med Zlatans mor.
- Fast det visste jag inte förrän Zlatan började spela i Ajax, säger han.
Bozidar Juric spelar i Skabrnjas A-lag.
Nästa dag är det träning och vi gör upp om att träffas då.
Vi återvänder till Prkos. Ive Gravic har kommit hem och ber oss att sitta ned i köket. Hans fru Ljubica bjuder på hemgjort vin och deras son Stipe, jämngammal med Zlatan, sitter i kökssoffan och röker.
Ive Gravic berättar att förut tittade han aldrig på fotboll, han är egentligen mer intresserad av folkmusik. Han och Ljubica är med i ett folkdanslag.
Nu ser han varenda match där Zlatan är med. Han såg förstås söndagens match Juventus-Inter.
- Det borde ha blivit rött kort, han försökte skada Zlatan, säger han om fällningen.
Ive Gravic berättar om när Zlatan var på besök i byn som liten grabb, hur stark han hade varit när han lastade vattenmeloner. Själv var Ive hos sin syster i Malmö för 17 år sedan - staden var fin och Zlatan hade med sig en boll överallt. Sedan dess har han inte träffat Zlatan och det var några år sedan hans syster var på besök.
- Jag skulle gärna träffa dem oftare. Jag saknar både henne och Zlatan, säger han.
Stipe berättar att Zlatan skickade Ajaxtröjor till honom och hans bror för några år sedan.
- Men jag kommer inte ihåg honom, säger kusinen.
Har du själv spelat fotboll?
- Nej, nej, jag har ingen talang, säger han.
I stället har han byggt upp ett eget litet åkeri.
Ive Gravic odlar fortfarande grönsaker och brukar sälja dem på torget i Zadar.
- En gång kom en man fram och sade att "du liknar en känd fotbollsspelare". Sedan kom han på vem det var, det var Zlatan. Han trodde mig knappt när jag sa att det är min systerson.
Ive Gravic säger att Zlatan är väldigt populär och att alla önskar att han skulle spela för Kroatien.
I ett skåp har han en sporttidning, Rekord, med svensken i blågul dress på omslaget. Intervjun, som gjordes för två år sedan, spinner på Kroatien-temat. Zlatan säger att "ingen ringde".
- Nu spelar jag för Sverige. Jag trivs i laget och har inget behov av att byta.
I måndags var han intervjuad i kroatisk tv och sade samma sak:
- Jag har både bosniskt och kroatiskt blod i mig, men jag känner mig som svensk.
De senaste dagarna har hans skada stått i centrum för nyhetsrapporteringen.
På lördag åker Stipe och hans äldre bror till Zagreb för att se matchen.
Vem hejar han på?
- Zlatan, säger hans far och mor i kör innan han hinner svara.
Stipe drar ett bloss på cigaretten och instämmer.
Vi tar en sväng ned i källaren. De saltade skinkorna hänger på tork i takkrokarna, potatislåren är välfylld och vinfaten likaså. Ive Gravic säger att under kriget tog de skydd här nere. Två granater träffade huset.
Familjen har djur också, en massa får och höns.
- Vi älskar att arbeta, gör man det klarar man sig, säger Ljubica Gravic.