Glöm biologilektionens enkla regel.
Att en kvinna har två X-kromosomer medan en man har en X- och en Y-kromosom är visserligen oftast en sanning, men det finns undantag.
– Känner man sig som en kvinna ska man få tävla som det, säger professor Martin Ritzén, som bland annat tagit fram IOK:s riktlinjer för transsexuella.
För några år sedan hade misstankarna kring sydafrikanska Caster Semenyas könstillhörighet lösts med en enkel kromosomanalys.
Men den som trodde att ett blodprov kan definiera manligt respektive kvinnligt i dagsläget hade fel.
Kunskapen om diverse kromosomavvikelser har gjort frågan långt mer komplex än så. Och i takt med den utvecklingen beslutade Internationella olympiska kommittén (IOK) inför millennieskiftet att slopa de könstester som varit standard i decennier.
– Riktigt tidigt nöjde man sig med gynekologiska undersökningar, men sedan började man med blodprov. Hade man XY-kromosomer var man en man, säger Martin Ritzén, endokrinolog vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.
– Men de senaste åren har man beslutat att inte titta på kromosomanalyser om det väcks misstankar. I stället får man se till andra faktorer, anatomi till exempel.
Anledningen: Det finns kvinnor som bär på en Y-kromosom.
– Det är inte vanligt, men det finns ändå ett stort antal.
I några fall ger Y-kromsomen dessa kvinnor en fördel idrottsmässigt – särskilt om testiklarna finns kvar och kan producera så pass mycket testosteron att det ger utslag.
I andra fall är kvinnan helt okänslig för manliga könshormoner, vilket innebär att det inte spelar någon roll om hon har förhöjda nivåer av testosteron i blodet.
– Tidigare följde man slaviskt X och Y, men nu kan man acceptera en mycket mer liberal tolkning av manligt och kvinnligt, säger Ritzén.
– Har man sedan blivit uppfostrad som en flicka och känner sig som en kvinna ska man få tävla som det.
Givetvis finns ett förbehåll – en diagnos ska stödja att Y-kromosomen inte ger några fördelar.
Även personer som genomgått könsbyte får enligt bestämmelserna tävla i sin nya klass, men en man som blivit kvinna måste dock vänta två år på debuten.
– Manliga effekter kan ju fortfarande finnas kvar i kroppen, säger Ritzén som gläjder sig åt att utvecklingen har tagit stora steg när det gäller könsdefinition:
– Lyckligtvis är det inte bara kromosomerna som avgör i dag.