Det är full fart i Åkeshovshallens gymnastiksal. Sjuåringarna kör övningar med betoning på lek.
Vid barren sitter Veronica Wagner, Sveriges bästa, och hjälper klubbkamraterna i deras träning.
Stockholm Top Gymnastics bildades för 15 år sedan för att göra en ordentlig elitsatsning på damsidan och plocka till sig de bästa i stans olika föreningar.
- Vi var rätt kaxiga och sa att vi skulle ha SM-vinnare på alla nivåer, EM- och VM-gymnaster inom fem år. Vi var där efter fyra, säger Staffan Söderberg som jobbar i klubben.
- Vårt huvudmål är att få fram en världsstjärna. I talet om idrott för alla menar vi att där finns också de som vill gå hela vägen. Vi skapar förutsättningar för att de ska få en chans att göra det.
Klubbens elitinriktning har utvecklats till att också ha bredd med totalt 450 medlemmar, och verksamhet på en annan nivå för dem som inte når toppen.
Finns det någon motsättning mellan elit och bredd?
- Nej, många av våra tidigare elitgymnaster fortsätter i truppverksamheten. Bredden ger bra ekonomi och en möjlighet att hitta nya talanger.
När börjar elitsatsningen hos er?
- Egentligen från fyra år, för alla får direkt lära sig på rätt sätt när det gäller hur man ska röra sig.
- Från sju år börjar man träna mer. De tränar 2,5-3 timmar fyra gånger i veckan. Sen stegras det hela tiden.
Tidig elitsatsning är omdiskuterad i svensk idrott, utan att man många gånger preciserar vad man menar.
- Enligt den kravanalys som gjorts vet man hur mycket man behöver träna vid en viss ålder för att nå eliten. Då måste man börja tidigt, men det handlar hela tiden om att utvecklas på sin egen nivå. Och att hela tiden ha roligt, säger Niklas Heckscher som tränar sjuåringarna i gruppen förberedande elit där det handlar om att känna på de olika redskapen.
Utslagning har mycket med förväntningar att göra. Därför betonar Niklas vikten av en nära kontakt med föräldrarna hela tiden.
- Vi betonar att alla är lika. Vi jämför inte med någon annan i gruppen utan alla jobbar på sin nivå. Vi har heller inga tävlingar de två första åren. När de börjar tävla utser vi etta, tvåa och trea. Resten blir fyra, berättar Niklas.
Dagens grupp med 20 tjejer är inne på sitt tredje år.
- Sex sju har slutat beroende på att tiderna inte gick att kombinera med de andra idrotterna de höll på med. Ingen har "petats".
Den som har nått längst i Stockholm Top Gymnastics är Veronica Wagner, OS-deltagare 2004 och vinnare i världscupen.
- Jag glömmer aldrig när jag kom med i Solflickornas elitsatsning. Då var jag tio. Jag ville hela tiden träna mer och när min tränare gick till den här klubben följde jag med, säger Veronica.
Att träna mycket tidigt tycker hon inte alls är fel. Snarare tvärtom.
- Jag ville aldrig gå från hallen. Så är det med de unga här också. Och det är ju nu de har energi. Det är ofta föräldrarna som får komma och säga att nu ska vi gå hem.
Veronica menar att det är skillnad på gymnastik och andra idrotter.
- Det handlar så mycket om grundläggande fysik i gymnastik, som du har nytta av i andra idrotter. Titta på systrarna Kallur som höll på till de var 16 år och sen tog medaljer i friidrott.
Enligt Staffan Söderberg har Veronica fått förfrågningar både från friidrott och judo om hon vill börja med deras idrotter.
- Man lär sig också disciplin, att ta instruktioner, att ta kritik och mycket annat man har nytta av utanför idrotten.
- Jag kan säga att det inte finns någon här inne som inte har bra betyg i skolan, fortsätter Veronika och sveper med handen över hallen.