I måndags kom han tillbaka till Sverige efter ett par hektiska men framför allt framgångsrika veckor i Europa. Efter den sensationella andraplatsen i premiären i Jizerska Padesátka var det upp till Jimmie Johnsson att visa att hans pallplats i debuten inte var en tillfällighet.

Och som han gjorde det.

Han slutade femma i italienska Marcialonga och kom fyra i tyska König Ludwig Lauf och det är bara storfräsare som tjecken Stanislav Rezac, norrmannen Jörgen Aukland och Jerry Ahrlin som ligger före nykomlingen Johnsson i sammandraget av Ski Classics.

– Det var skönt att visa att loppet i Tjeckien inte var upp som en sol och ned som en pannkaka, menar Johnsson.

Det mest uppmärksammade loppet hittills, Vasaloppet körs inte förrän 4 mars, är Marcialonga. Där hade Johnsson sällskap i spåret av Petter Northug, också han debutant i långsloppscirkusen.

– Det är kul att han är med, menar Johnsson. Jag åkte en del tillsammans med Northug och han gjorde inte så jättestort väsen av sig. Vi pratade inte med varandra, man pratar inte så mycket under ett lopp. Han var lite bak i klungan och tog inte direkt några initiativ. Men man märker att han har den där överväxeln som han blivit känd för. När han saftar på några stavtag då händer det grejer.

När Skidförbundet inte satsade på Johnsson valde han att gå över till att åka långlopp. I somras lockades han till Team Exspirit där han nu är teamkamrat med bland annat Oskar Svärd, trefaldig vinnare av Vasaloppet, och Mathias Fredriksson, som gör sin sista säsong i eliten.

– Jag känner att jag inte fick de chanser jag borde från förbundets sida. De satsade inte på mig trots att jag gjorde hyfsade resultat. Nu kan jag förskjuta säsongen och behöver inte vara i form i mitten av november för att bli uttagen till världscupen. Jag har har tränat på eftersom loppet i Tjeckien i januari var mitt första riktiga lopp. Jag har precis hamnat i en formtopp och hoppas kunna hålla den ända till Vasaloppet.

I fjol skidade Jimmie i mål som nummer 22 i Vasaloppet, rejält distanserad av Jörgen Brink, en åkare han nu har bakom sig i långloppen.

– De senaste två säsongerna har jag haft en ruggigt dålig form på Vasaloppet. Mina Vasalopp har tagit slut vid Risbergsbackarna, där har jag tvingats att släppa.

Med Petter Northug på startlinjen kommer Vasaloppet att bli hetare än någonsin. Frågan är om norrmannen, som var helt slut dagarna efter långloppsdebuten i Marcialonga, klarar av att staka från Sälen till Mora.

– Vasaloppet är lite speciellt eftersom det är så långt, nio mil. Man märker en ganska stor skillnad bara mellan Marcialonga som är sju mil och König Ludwig Lauf som bara är på fem mil. De två milen känns faktiskt, inte minst efteråt.

Northugs oerhörda spurt kommer också sätta press på de övriga åkarna.

– Det handlar inte längre om någon sällskapsresa utan det är ganska hög fart från början. Och det gäller som sagt att ha krafter kvar efter nio mils stakning.

Frågan är vad Johnsson själv kan göra i en spurt.

– Jag tycker att jag ofta presterar ganska bra i en spurt.

Han har vunnit Engelbrektsloppet två gånger.

– Då har jag avgjort innan spurten, kanske när det varit en kilometer kvar. Vi kanske kan kalla det för en långspurt. Jag har slagit Robin Bryntesson i Bessermerloppet och han är ju känd för att vara snabb.

Jimmie Johansson är från Avesta men bor numera i Falun.

– Jag är rumpmas, konstaterar Johnsson.  Vasaloppet är det finaste man kan vinna.

För sju, åtta år sedan ändrade Johnsson sina kostvanor. Han fick kontakt med kinesiologen Ulf Kilman som rekommenderade Jimmie att ta bort gluten och laktos ur kosten.

– Jag fick omedelbara resultat av koständringen. Jag har blivit lättare och piggare och håller mig frisk.

Annars är skidåkare kända för att lätt bli sjuka. Den kategorin tillhör inte Jimmie Johnsson.

– Man ska inte säga så egentligen, då blir jag väl sjuk.

Han har en egen väska med mat med sig när han är ute och tävlar.

– Jag har pasta och rätt sorts mjölkprodukter utifall de inte har sånt på hotellen vi kommer till. De brukar säga att de har laktos- och glutenfri kost men när man väl kommer dit så fattar de ingenting. Det glutenfria kan bli lite tråkigare.

Den 19 februari väntar 63 kilometer klassisk åkning i Tartu Maraton i Finland.

– Jag har förmodligen inte nått min peak än, jag har några år till på mig att blir riktigt bra. De som är med i täten är nästan alla tio år äldre än mig.