Det var här Annichen Kringstad segrade för 26 år sedan. Sveriges främsta guldhopp Helena Jansson kan upprepa bedriften.
– Hon är redo, säger förbundskapten Marita Skogum.
De svenska löparna har slagit läger i ett pensionat i foten av de bokskogsbeklädda Bükkbergen i nordöstra Ungern, där de flesta av distanserna under VM-veckan avgörs.
De omständigheter som omger tävlingarna saknar extrema inslag: Terrängen kännetecknas av storväxta bokskogar med inslag av mer snårig vegetation samt långa sluttningar, men långt ifrån så branta och påtagliga som under delar av Japan-VM 2005; de senaste väderprognoserna pekar på cirka 30 grader vilket förvisso är varmt, men inte att jämföra med de nära 40 grader som rådde vid långdistansfinalen i Ukraina-VM 2007.
Men det blir likväl, och som alltid, extremt svårt att nå ända fram. Och överraskningsmoment kommer inte att saknas, det lär de personer som bestämmer vilka kontroller orienterarna ska besöka, de så kallade banläggarna, se till.
De utmaningar som väntar löparna, och nyckeln till framgång, varierar från distans till distans. Intressant att sprintdistansen i år till stor del går i skog, även om inslag av bebyggelse, bland annat passage genom ett zoo, förekommer. Här gäller det att, trots intensiv orientering i skog och löpning i mycket hög fart, kunna planera sitt lopp och i god tid förmå göra väl övervägda vägval. Det är långt ifrån givet att de som vanligtvis lyckas bäst på sprint kommer att dominera tävlingen.
När Annichen Kringstad segrade hade hon sällskap på prispallen av en annan svensk, den nuvarande förbundskapten Marita Skogum. Den vanligtvis så försiktige kaptenen anser att det i år finns goda skäl att hoppas på svenska framgångar, även guld.
– Ärligt talat tycker jag att vi är redo för topplaceringar efter år av generationsväxling och skador. Vi kommer att möta ett tufft motstånd och vi är redo. Kan löparna hitta sitt tävlingstillstånd, ja, då kommer de att göra bra lopp och bra lopp kommer att innebära bra placeringar och medaljer och finns möjlighet till medalj kan det bli av ädlaste valör, säger hon.
VM-festen kan börja. Att ingen svensk orienterare stått högst upp på prispallen i VM sedan Emil Wingstedt segrade på sprintdistansen i Danmark 2006, med en sekund till godo till tvåan, tycks inte spela någon roll – förväntningarna på guld är och förblir stora, dels från löparna själva och lagledning, dels från en stor och entusiastisk orienterarpublik hemma i Sverige, av vilka många kommer att följa tävlingen på internet.