Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sport

Helgen då Kung Fotboll inte var störst i Tyskland

Det var helgen då Kung Fotboll fick maka på sig i Tyskland.

På lördagsmorgonen vaknade tyskarna upp till glädjebeskedet att Angelique Kerber vunnit Australian Open borta i Melbourne – den första tyska tennistiteln sedan Steffi Graf 1999.

På söndagskvällen tog sedan handbollsherrarna EM-guld efter att i det närmaste ha utklassat Spanien.

Festen fortsatte på måndagen när handbollslaget togs emot av extatiska fans i Max Schmeling-Halle i Berlin-stadsdelen Prenzlauer Berg.

Public service-kanalen ARD direktsände visserligen, det hindrade inte tusentals personer från att vara på plats och se hjältarna med egna ögon.

Uwe Rietig, 56 år, hade bilat från Leipzig till Berlin.

– Vi hade tänkt att se finalen i Krakow, men det gick inte. Då sade vi att vi åtminstone skulle åka hit, berättar han.

Är det här större än VM-vinsten på hemmaplan 2007?

– Det är annorlunda. Vid VM hörde laget till favoriterna, den här gången var det helt otippat.

När direktsändningen började kallades spelarna in på scenen en efter en, de kom springande genom en uppblåst platsportal till dunkade musik, bengaliska eldar och ett enormt jubel.

Det här var unga spelare som för bara två veckor sedan var helt okända för den breda publiken och som också förlorade den första matchen i gruppspelet – mot Spanien.

Hela 17 miljoner tittare hade sett den direktsända finalen och nu var det bekanta ansikten som kom småjoggande och besvarade frågor med hesa stämmor efter att ha firat hela natten.

Försvarsjätten Finn Lemke, 23 år, fick upprepa vad han hade sagt i omklädningsrummet minuterna före matchen.

– I dag är det ingen som slår oss. Inte i dag, skrek han och försökte se grym ut.

Laget hade inför turneringen döpt sig själv till Badboys, ett missvisande namn på en samling spelare som mer framstod som bussiga svärmorsdrömmar.

VM-guldet 2007 går under namnet Vintersagan, helgens guld kallas förstås Undret i Krakow och rymmer i sig en massa små underverk.

Ett var högernian Kai Häfner, reserv på hemmaplan fram till semifinalen. I finalen var han bäste målskytt med sju träffar.

– Det var ett fantastiskt lag att komma till, sade han med ett brett leende när han intervjuades på scenen.

Sist anlände målvakten Andreas Wolff, ett namn som lär ha etsat sig fast i tyskarnas medvetande efter ett antal mirakelräddningar i finalen. Han parerade hälften av de spanska skotten.

Wolff vaggade fram mot i scenen i samma flegmatiska stil som han försvarade sin kasse i söndags.

Vad han hade att säga när han väl kom fram var det ingen som hörde, jublet överröstade målvaktshjälten.