Cesena.
I den "riktiga" debuten från start höll det första målet på att komma. Men Tobias Hyséns skott, efter mindre än två minuter, stannade vid ett jätteläge.
Tobias Hysén debuterade redan 2005, men det var under vinterturnén och de följande landskamperna var Hysén inget namn för startelvan.
- Man kan väl säga att hela 2005 och 2006 var det rätt likadant hela tiden, att man var spänd och nervös. Ville en massa och det gick inte så bra som jag hade hoppats, sade Hysén inför onsdagskvällens match mot Italien.
Efter flytten hem från Sunderland till IFK Göteborg tog det ett tag. Men till slut började Hysén hitta tillbaka till formen och i somras fick han landslagsplatsen tillbaka.
- Det var egentligen tre år som jag var borta. Men det har hänt mycket under de här åren, även utanför planen, att man har lärt sig att hantera motgångar på ett bättre sätt och lärt sig hur man ska komma tillbaka från dem, sade Hysén.
En nyttig erfarenhet. För den missade målchansen mot Italien lär han gräma sig över ett tag.
I Erik Hamréns spelsystem fick han på onsdagskvällen rollen som ensam anfallare, en van roll för 27-åringen, som såg ut att trivas, särskilt i den första halvleken.
Men starten av matchen förstörde intrycket.
Anders Svensson slog en lång, öppnande passning i djupled och Hysén fick fri lejd de sista meterna in i det italienska straffområdet.
Visserligen gjorde Federico Marchetti en bra räddning. Men Hysén såg med viss rätt besviken ut efter att ha gjort det lite väl lätt för Cagliarimålvakten.
I Hyséns tionde landskamp hade det första målet kunnat komma. I stället missade han och Sverige chansen till en chockstart mot världsmästaren. Och Italiens 1—0-mål senare blev det enda i matchen.