– Jag kommer ihåg den där känslan. Ingen kul känsla. Vi hade stor press på oss. Vi hade förlorat i elitserien och tappat publik. Likadant i kvalserien och det kändes som vi inte hade något förtroende hos fansen. Vi hade 1–1 mot Timrå i första kvalseriematchen, men förlorade. Noll poäng direkt och vi var inne i en ond cirkel, berättar David Engblom, AIK:s meste spelare genom tiderna med 634 matcher, om känslan i kvalserien 2002 då AIK åkte ur.
Därefter har det varit en rejäl berg-och-dal-bana för den anrika hockeyklubben som är nia i elitseriens maratontabell med totalt 66 säsonger i högsta serien.
– Berg-och-dal-bana, ja, det kan man lugnt säga, säger David, ler lite snett och torkar svett ur pannan när jag ber honom berätta om det tuffa 2000-talet.
En rad ekonomiska missräkningar under 1990-talet ledde till en allt desperatare jakt på nytt kapital.
När amerikanske Anschutz 100 miljoner kronor nobbades sa man i stället ja till finske industrimannen Hjallis Harkimos pengar. För runt 20 miljoner kronor blev han år 2000 AIK:s enskilt största ägare.
– Det finska experimentet var ett gigantiskt misstag. Det var inte seriöst. AIK blev en farmarklubb till Jokerit och Hjallis var bara ute efter Globen, säger AIK:s nuvarande hockeyordförande Mats Hedenström.
– Värvningen av tjeckerna var en kulturkrock för klubben. Allt det där samtidigt som det första årtiondet med Globen bara handlade om att hitta en ny publik gjorde att AIK tappade identiteten.
Han berättar om den dödade klackkulturen där man höjde volymen i Globen för att överrösta den egna klacken. Allt till förmån för den så kallade ”slipspubliken”.
– Det är först nu klackkulturen kommit tillbaka, tycker Mats.
David, sportchefen Anders Gozzi, som la av som spelare 2004, och Mats håller alla med om att de tuffa åren också varit lärorika. Nu kan man se tillbaka på tiden med viss distans.
– När vi åkte ur var det en stor tomhet, en oro. När vi tvångsdegraderades var det kaotiskt. I juni 2004 stod vi plötsligt utan både spelare och sponsorer. AIK hockey var ett blankt papper. Serien skulle läggas om och det var ett nålsöga att ta sig upp till allsvenskan igen, minns Gozzi.
De ekonomiska problemen hade hunnit i fatt AIK, som inte klarade Hockeyförbundets krav på elitlicensen.
David Engblom stannade dock kvar. Trots en krånglande axel hoppas han också kunna vara med på fredag mot Västerås i kvalserien.
– Valet för mig precis som för alla andra var att gå till ettan eller satsa på en egen karriär någon annanstans. De flesta försvann, men för min del dök det upp en chans med ett jobb. Jag kunde jobba halvtid som golvläggare, säger David.
– Men jag har alltid gillat att vara i AIK och trivs i stan, så för mig var det den bästa lösningen.
Första matchen i ettan spelades borta mot Mälarhöjden/Bredäng i plåthallen vid sidan av motorvägsutfarten söderut. Nåt helt nytt för AIK vana vid motståndare som Färjestad och arenor som Scandinavium i Göteborg.
– Och till råga på allt fick vi torsk i den matchen, fortsätter Gozzi, som senare på hösten själv fick kliva ner i båset och ta hand om laget med Bobo Simensen sedan Jan-Åke Tiensuu fått sparken.
Det här var lockoutåret i NHL och det gav AIK en skjuts uppåt.
Plötsligt fanns Los Angeles Kings lagkapten Mattias Norström tillgänglig och han kom för att hjälpa sin gamla klubb. Publiken började hitta tillbaka till AIK:s hockey.
Laget gick upp i allsvenskan och stabiliserade sig där som ett mittenlag.
Mats Hedenström menar att de tuffa åren lärt den lilla organisationen mycket. Man har fått insikter man hoppas kunna leva vidare efter även om det blir ett kliv upp i elitserien.
– Redan när vi gick upp i allsvenskan sa vi att vi inte skulle dras med i någon satsning på snabba sportliga resultat. Få vill vara med och bekosta en kanslist, men gärna en stjärna som kan avgöra ett derby. Men vi insåg att juniorverksamheten var körd i botten. Hela den sportsliga delen var tvungen att byggas upp igen och det har vi gjort.
J18-laget leder i dag sin serie och 16-åringarna är också med i toppen.
I dag har AIK balans i ekonomin och en omsättning på 22-23 miljoner kronor. Går laget upp väntar 18 friska miljoner i tv-pengar.
När Rögle tog klivet upp i höstas las dessa pengar direkt på spelarbudgeten.
Det tänker inte AIK göra.
– Nej vi kommer att fortsätta bygga på vår juniorverksamhet och vi måste också bygga ut vår organisation från de tre och en halv tjänst vi har i dag.
Tjecktrion tog trots allt AIK till SM-semifinal 1997 och börjar ni sladda i elitserien är det väl lätt att köpa sig till framgång?
– Visst, men det handlar också om AIK som varumärke. Jag är övertygad om att om AIK spelar i elitserien vill spelare komma till oss. Jag har aldrig förstått varför klubbarna i Stockholm ska vara löneledande.
– Har vi en femtedel av alla hockeyspelare i landet i vårt distrikt vore det väl skräp om vi inte skulle kunna ha två elitserielag med egna spelare här. Vi ska kunna konkurrera om spelare med annat än lön, en bra utbildningsmiljö till exempel, fortsätter Mats kaxigt.
När jag frågar vad den där förlorade AIK-identitenten står för säger han:
– Den handlar om att våga ta ställning. Våga säga att vi ska vara bäst. Våga väcka känslor. Ta det som en komplimang när vi ute i landet kallas ”stockholmsjävlar”.
I jakt på en ny storhetstid har AIK sökt tjeckisk och finsk hjälp. Nu kommer den från Ryssland.
I veckan som gick var Victor Tichonovs förre assisterande tränare Vladimir Jurzinov på besök och höll i några AIK-träningar.
Ryssen, som numera bor i Schweiz, är här var femte-sjätte vecka och ger både taktiska och tekniska tips till både spelare och tränare i A-laget.
31-årige David Engblom är med på alla övningar utom de med kroppskontakt.
– Jurzinovs träningar är ett kul avbrott i vardagen, men han går också på djupet med detaljer och han kan se om vi blivit bättre.
Efter denna berg-och-dal-bana, hur känns det att stå här nu och åter spela om en plats i elitserien?
– Att det var värt allt slit. Vi har verkligen krigat för att vinna i år.
Vad har ni för chanser?
– Vi har mött tre av lagen tidigare. Det betyder att i sex matcher vet vi vad som väntar. Två lag har vi inte mött alls. Å andra sidan har de inte mött oss heller.
– Vi är hemmastarka och vi har ett otroligt stöd av fansen. Det gör att vi har en stor tro på oss själva.