Han skulle träffa läkaren för att få ett besked om hur illa ställt det var med hans rygg.
Efter mötet åkte en chockad Jörgen Jönsson hem till familjen.
Hans karriär var över.
– Jag kom dit i tron att vi skulle prata om disken i ryggen, under den här perioden hade jag väldigt ont i ryggen, men i stället säger läkaren att han tycker att jag ska sluta spela på grund av mitt ena knä. Han sa att jag var tvungen att tänka på resten av mitt liv. Knät hade varit dåligt i flera år, men jag har egentligen aldrig haft speciellt ont i det. Jag försökte ta in hans ord men jag blev chockad, berättar Jörgen om dagen i december förra året när hans liv vändes upp och ner.
Han kom hem till hustrun Marie-Louise. Chocken satt fortfarande i. Jörgen Jönsson hade spelat sin sista match.
– Några timmar senare, när jag hade jag smält beskedet, sa frugan åt mig att ringa till läkaren.
Ett bra råd, telefonsamtalet lugnade honom.
– När jag var balanserad nog att ställa vettigare frågor och verkligen lyssnade på svaren visade det sig att det inte var någon katastrof att fortsätta säsongen ut. Kroppen skulle klara det, men om jag inte ville bli en 50-åring som satt och zappade med fjärrkontrollen för att jag inte kunde röra mig var det dags att sluta efter den här säsongen.
Läkarens ord fick Jörgen att ta det definitiva beslutet. Efter vårens SM-slutspel är en lång och framgångsrik karriär över.
– Det känns helt okej. Jag hade funderat i banorna att sluta i vår. Läkarens besked fick mig att inse att det var det rätta.
Att han kan fullfölja den här säsongen betyder mycket.
– Det är svårt att förklara men det hade känts fel att ge upp mitt i säsongen. Vi har tränat hela sommaren och hösten för att vara som bäst i slutspelet och att då gå in till grabbarna i laget och säga att jag inte kan vara med längre hade känts som ett svek både mot dem och mot mig själv.
I kväll inleds SM-slutspelet. Jörgens Färjestad möter Brynäs och drömmen om ett femte och sista SM-guld är ständigt närvarande.
Det snöar i Karlstad. Jörgen har mössa på sig när han strax före tio på morgonen kommer till Löfbergs Lila arena.
Om en timme börjar isträningen, men en gammal man måste vårda sin kropp. Stretchövningarna före och efter träningen är nödvändiga för att stärka ryggen. Smärtan härstammar från det skadade knät. Eftersom knät inte är stabilt måste ryggen balansera kroppen och det har slitit på diskarna.
– Men de senaste veckorna har det känts riktigt bra, säger 36-åringen.
Skåningen Jörgen kom till Karlstad som 22-åring. Dialekten har han kvar men det skånska blodet har blandats med en stor dos värmländskt.
Att familjen ska bo kvar i Karlstad efter Jörgens aktiva karriär är en självklarhet. Lika självklart är det att han ska fortsätta att jobba i klubben.
Färjestad vårdar sin historia och en spelare som har gjort så mycket för klubben vill de behålla.
Tillsammans med klubbens sportchef Thomas Rundqvist ska Jörgen bygga framtida guldlag.
– Bra spelare finns, men det gäller att hitta de som också är bra människor. Det är jäkligt viktigt att de funkar vid sidan om isen. Vad är då en bra människa? I min värld är det någon som man kan lita på, en som ställer upp och en som tar ansvar både på och utanför isen.
Ska han lyckas i sin nya roll krävs utöver hockeykunnandet också god människokännedom.
– Jag har en fördel av att ha levt länge i den här världen och sett spelare komma och gå. Jag tycker att jag är bra på att snabbt känna av hur människor är, säger han.
Jörgen är en spelartyp som den svenska hockeypubliken älskar. En center som tar ansvar över hela isen men som också hamnar högt i poängligan.
När man i fotboll hyllar målskyttarna är poängkung det finaste man kan bli i hockey. Assistpoäng får ofta mer beröm än mål. Samtidigt är varenda elitserielag på jakt efter utpräglade målskyttar, en bristvara i svensk hockey.
– Jag tror att publiken gillar att se spelare som är beredda att jobba hårt i varje byte. Som center är jag med och bygger upp spelet, passar till den som gör målen, täcker skott och jag hjälper till bakåt.
– Men trots att jag själv är center tycker jag att vi måste bli bättre på att hylla målskyttarna. Alla lag behöver en sådan spelare som Pavel Brendl. I vissa matcher kan han vara riktigt dålig men när säsongen är slut har han gjort 30 mål. Jag tror att vi ibland kan hämma de så kallade naturliga målskyttarna med tjat om att alla ska jobba hem. Varför ska alla vara lika?
Den drygt en timme långa träningen är över. Det märks att det är slutspelstider. Träningen är intensiv och tempot högt.
En stund senare sitter Jörgen i ishallens restaurang. Tallriken är full med pasta, potatismos, falukorv och en massa grönsaker. Det är mycket folk i restaurangen och Jörgen hälsar på alla.
Det är tydligt hur bra han mår.
– Livet är roligt just nu, säger Jörgen och får allt att låta enkelt.
Vårt samtal skulle ha handlat om åren som har gått men kom mest att handla om nuet och framtiden.
– Det är jättesvårt att sitta och prata om saker jag har upplevt när jag fortfarande är mitt i det här. Jag är oerhört tacksam över allt jag har fått uppleva men mitt fokus nu är SM-slutspelet. Vi har vår bästa tid framför oss.