Mika Pyörälä kom åkande på högerkanten och dribblade först bort Fredrik Claesson och gick på insidan av Djurgårdsbacken. Sedan var det öppen is mot mål.

– Jag kom ganska nära mål och såg läge för ett bra skott, säger Pyörälä.

Men han sköt inte. I stället fick den finländske världsmästaren till en sådan avslutning som Kenta Nilsson gjorde i Globen-VM 1989 – och som Peter Forsberg kopierade i OS-finalen i Lillehammer 1994. Först en dragning åt vänster, sedan en åt höger och en petning med enhandsfattning runt målvakten. Målet betydde 2–0.

– Jag vet inte riktigt hur jag gjorde. Jag får titta på tv sen, säger Pyörälä.

Har du gjort något sådant mål förut?

– Ja. En gång. Det var i en match för sex-sju år sedan.

Djurgården behövde poäng för att minska gapet till slutspelslagen. stället blev det ännu en förlust mot Frölunda – den femte på lika många försök under säsongen. Och eftersom streckkonkurrenterna vann halkade Djurgården ner under kvalstrecket.

Jari Tolsa stod mitt framför målvakten Gustaf Wesslau och styrde in Fredrik Erikssons backskott i powerplay till 1–0 i början av andra perioden. När Mika Pyörälä hade gjort sitt sällsynt sevärda 2–0-mål i slutet av samma period orkade Djurgården inte resa sig.

– Det blev för mycket kämpa och för lite spel, och i den sortens hockey klarar vi inte att vinna mot Frölunda, säger tränaren Tony Zabel.

Stockholmarna skapade få farligheter.

– Vi får inte fast pucken i anfallszon. Det blir ingen längd och energi i anfallen.

Med 54 sekunder kom till slut reduceringen av Mattias Carlsson i spel sex mot fyra. Någon rejäl chans till kvittering skapades aldrig.

Frölunda hade bättre fart – inte minst den så kallad popkedjan med Fredrik Pettersson, Mathis Olimb och Mika Pyörälä.

– Alla vi tre kan hålla i pucken, passa den och göra mål. Vi pratar mycket med varandra om hur vi ska göra för att skapa målchanser, säger Pyörälä.

– Jag hade fem-sex chanser i dag och borde ha gjort fler mål, men som tur var räckte det med ett.

Och det var inte vilket mål som helst.