Daniel Tjärnqvist kliver av isen med ett belåtet uttryck i ansiktet.
Sista träningen inför elitseriens omstart är avklarad, och 35-årige Daniel är äntligen redo för comeback efter den hjärnskakning som han ådrog sig mot Frölunda för en månad sedan. För en vecka sedan kunde dock Daniel börja träna på is igen, och ödet gör att det är just Frölunda som står för motståndet i Daniels comeback.
Daniels återkomst i laget betyder mycket för Djurgården. Det är han som måste hålla ihop lagets svajande försvar.
– Men det är inte bara backarnas fel att spelet inte har fungerat. Jag vet att det ibland från läktaren kan se ut som om det bara är vi som strular till det, men vi måste ha några att spela också, säger Daniel.
Han tystnar en stund innan han fortsätter:
– Samtidigt vill jag inte frånta oss vårt ansvar. Vi måste göra det mycket svårare för motståndarna att komma in i vår zon. Vi har tillbringat alldeles för mycket tid i egen zon eftersom vi själva har ställt till det för oss. Där har vi en hel del att jobba med.
För Djurgården kom matchuppehållet väldigt lägligt.
Nye tränaren Tony Zabel kastades in i en tuff första vecka med tre matcher, och därmed få träningar.
Nu har Zabel haft tio matchlediga dagar på sig att sätta sin prägel på laget. Dagarna har använts till att träna extra på främst försvarsspel och powerplay, men också till att verbalt gå igenom vad som inte har fungerat tidigare under säsongen.
– Halva tiden har vi tränat, och halva tiden har vi pratat. Den nya tränartrojkan har sammanfattat hur de ser på vårt spel, och vi spelare har berättat hur vi har upplevt säsongen. Det har varit en suverän vecka med riktigt bra samtal, säger Daniel.
Vad spelarna har framfört är bland annat att de har saknat en tydlighet i vad de ska göra på isen.
– Det har varit lite oklara grejer om var vi ska vara vid vissa tillfällen. Det är mycket enklare att spela om man vet var på isen alla är.
Det är något som den nya tränartrojkan har tagit fasta på, och under de matchlediga dagarna har man jobbat hårt för att skapa den tydligheten. Det i sig menar Daniel Tjärnqvist skapar en trygghet som gör att det inte sprider sig panik eller oro i laget om de släpper in ett mål.
För att förstärka trygghetskänslan är tränarna och spelarna också överens om att spelarna ska bli bättre på att kommunicera på isen.
– Kommunikation är A och O, både på och utanför isen, och där kan vi bli mycket bättre. Om någon ropar till mig, när jag åker med ryggen utåt mot spelet, är det mycket enklare att veta vart jag ska spela en puck, säger Daniel.
– Samtidigt måste man acceptera att alla är olika, Jag kan bara gå till mig själv, jag har ju inte pratat på 30 år. Till skillnad från en sådan som ”Fimpen” (Christian Eklund) som pratar så mycket att alla skulle behöva öronproppar. Vi kan aldrig bli helt lika, men det viktiga är att varje spelare försöker hitta sitt eget sätt att kommunicera på isen. Då får vi både den trygghet och den tydlighet som vi vill ha. Det kommer inte att förändras på en dag, men vi är på väg åt rätt håll.