Det är rent sorgligt att det inte finns något svenskt hopp alls, och knappast ens ett litet ljus i tunneln långt långt där borta, om man skall tro expertisen.
Vart tog allt vägen? De extrema framgångarna borde ju ha lett vidare, någonstans har allt knasat ur. Nej, det är ingen direkt nyhet, men det är en kritisk dokumentär man skulle vilja se, eller ett reportage att läsa över tjugo sidor.
Samma sak om det som just nu händer inom Svenska Fotbollförbundet. Ja, vad är det som händer? Jag har föreslagit det förut: Vi behöver ett ”Uppdrag granskning – Sport”. Någon som tar sig bakom kulisserna, sätter ljus på det som ingen tidigare har sett, eller kommit åt.
Idrottens allt mer omfattande affärer kräver också en annan slags journalistik. Det är ju en global biljondindustri som skall bevakas, och även om sportdokumentärerna blivit allt vanligare i svensk tv så kunde de vara många fler. Svenska och internationella.
Det är inte längre ett ekonomiskt kamikazeuppdrag att göra dokumentärer, inte ens om sport, det finns enorma tv-fönster att fylla, och dokumentärfilmen har knappast någonsin vara så populär bland tittarna som nu.
Och ämnet är så gott som outtömligt, jag kan på rak arm ge minst 30 uppslag till bra undersökande sport-tv.
Ibland borde man undersöka en del handbollsmålvakter, är de verkligen riktigt friska som frivilligt ställer sig där i mål. De tillhör definitivt ett särskilt släkte.
Jag älskar att se stora handbollsmästerskap på tv, och TV4 gör det som vanligt bra, men hur brutalt får man spela? Handboll måste helt enkelt vara den sport i världen som tillåter mest regelbrott. Eller blundar för dem.
Tyskland–Sverige var kanske inte den fulaste match man sett, tyskarna spelade rätt mycket teater, men helt uppenbart är det ju numera en absolut kontaktsport.
”Det är inte tillåtet att spärra motståndaren med armar, ben, eller att använda någon del av kroppen för att förflytta motståndaren eller knuffa iväg denne”.
”Det är inte tillåtet att hålla i en motståndare om kroppen eller speldräkten.” Tjenamors.
Två basregler i handbollen – skulle domarna i EM börja följa dessa blev det inga matcher. Tar man domslut för var tjugonde förseelse kanske? På sin höjd.
Nej, det är fint för mig med kroppskontakten, men borde man inte justera och uppdatera reglerna en smula?
Förstår ni förresten varför man har Patrick Ekwall där nere med en mick på bänken. Kommer det någon som helst vettig information därifrån? Patrick Ekwalls frågor lämnar inte heller särskilt mycket utrymme till begåvade svar.
Varför inte en rännande reporter med på plan också? Upp och ner på kanten, ”domarn, hur tänkte du nu”?