Sport

”Det här måste vara ett givet inslag i den alpina kalendern”

Parallellslalom i Hammarbybacken. En succé.
Parallellslalom i Hammarbybacken. En succé. Foto: Pontus Lundahl/TT

Man känner igen en succé när man ser den.

Slalomkvällen i Hammarbybacken vill jag se igen.

Tre svenskar på pallen, fullsatt på läktarna, en klar himmel som gav vinterkänsla, en backe som höll och så de vykortsvackra tv-bilderna med den röda horisonten när åkarna öste på ner mot stan.

Efter många år med längdåkning som klar skidetta i landet dundrade utförsåkningen in med en föreställning som kändes väldigt mycket 2016.

Ingemar Stenmark – han som var min uppväxt – stod i målområdet och sade att han hatade att åka parallellslalom men nu gillar att titta på det.

Jag gillade det här skarpt. Det var korta åk, det var hetsigt och det var spännande men det var hela tiden sportsligt och på riktigt.

Och det som gjorde att kvällen verkligen lyfte var de svenska åkarna. Frida Hansdotter och André Myhrer tvåa, Maria Pietilä-Holmner trea. Att stockholmaren Mattias Hargin var övertänd vid första start var ingen högoddsare.

Vi kan ha sett sista Slottssprinten på ett bra tag och förra veckans friidrottsgala i Globen kanske var den sista. Nu var det tredje veckan i rad jag tog SL-kortet till en internationell tävling och i Hammarbybacken är framtidsprognoserna bättre.

Jag gillade det här skarpt. Det var korta åk, det var hetsigt och det var spännande men det var hela tiden sportsligt och på riktigt.

Jag har varit på många alpina tävlingar där det varit fantastiskt att som åskådare stå vid mål och titta upp. Nu var det magiskt för åkarna att stå vid start och titta ner och bort.

Mot Saltsjöns inlopp till höger, via innerstans kyrkor och Hötorgets skrapor till det upplysta Stadshuset åt vänster.

Vi är många lallare som stått där uppe och tagit en extra blick innan vi vänt skidspetsarna nedåt.

”Helt otroligt”, messade sonen om att världens bästa nu skulle ner för den korta backen som finns en tvärbaneresa från där vi bor.

Det har varit alpina stjärnor som tävlat i Stockholm tidigare. Då har det varit jippon och uppvisning. Det här var på allvar med poäng och pengar i botten.

Den här tävlingen var en mardröm för alla som vill att idrottsvärlden ska vara som den alltid har varit. Idrottsvärlden har aldrig varit ”som den alltid har varit”. Den har aldrig varit statisk.

Grenar och tävlingar, orter och arenor har kommit och försvunnit. Alla sporter och grenar är hittepå (22 pers och en boll, hur logiskt är det?) och det här påhittet såg vi som växte upp med ”Stenis” redan 1975. Stenmark mot Thöni i Val Gardena och en totalseger i potten.

Med tanke på hur snöläget varit i alperna i vinter var det inte märkligare att tävla på konstsnö här än på konstsnö där. Och dessutom, det är alltid en hel del konstsnö inblandat när det tävlas på skidor, både i längd och alpint.

Nu var Lindsey Vonn här för att samla poäng till segern i totalcupen. Det gick sådär. Vonn försvann direkt men tog med sig ett minne för livet, hon fick för första gången träffa Stenmark. Han leder mot henne med 86–76 i antalet segrar i världscupen.

Vonn förlorade mot Wendy Holdener, tog efteråt i smyg en klunk av Michaela Kirchgassers after-ski-öl och tippade att Holdener skulle vinna allt. Hon satte tipset bättre än åkningen.

Frida Hansdotter var här för att rycka i slalomcupen. Det gick lysande. Frida har under den här säsongen visat att hon kan vara lika jämn som bra och att hon kan åka bra även under stor press. Det krävs troligen två uråkningar för att hon inte ska vinna slalomcupen för första gången.

Däremot tycker jag att det är fel att poängen från den här kvällen räknas in i slalomcupen.

Det här är en egen disciplin och lär på sikt få en egen cup.

Då måste Stockholm vara ett givet inslag. Stockholm finns med i den preliminära kalendern för de närmaste tre säsongerna och redan första året gick det bra.

På en höstfest hörde jag en skidintresserad bekant bita av en kräfta och säga att han skulle köpa biljetter. Det lär du bli ensam om, tänkte jag och tänkte fel. De sex tusen biljetterna sålde slut snabbt utan att det krävdes mycket marknadsföring.

Enda nackdelen med tävlingen är att backen varit avstängd för vanliga åkare i nästan två veckor. Å andra sidan. Underlaget som har skapats lär räcka till midsommar.