Landslagets mest eftertraktade åkare testade banan i Whistler norr om Vancouver i våras. Under hösten har hon åkt banan i simulator på vintersportcentrum hemma i Östersund.
– Känns som ett mentalt övertag att jag har varit där, säger Charlotte Kalla som inte lägger krut på den totala världscupen. Bland annat står hon över Tour de Ski.
– Det betyder otroligt mycket att få se hur kurvorna är, hur branta stigningarna är och få nåt hum om hur långt det är.
Längdlandslaget har just avslutat det andra tuffa lägret på en månad i Bruksvallarna. Om Charlotte Kalla är mätt på träningen så maskerar hon det väl.
Kanske är det för att ”Bruks” är hennes favoritplats i fjällen. Eller att vi ses på hennes vilodag.
Lugn och ro är genomgående tema när vi pratas vid. Det hon saknade i fjol men återfunnit inför OS-uppladdningen, i åkning såväl som vardag.
Våren 2008. Baksmällan efter genombrottet i Tour de Ski i januari höll i sig länge.
Viloperioden i april blev hektisk – alla ville ha en del av Kalla.
Till slut sade kroppen ifrån och hon blev sjuk. Hon tog hjälp med sponsorbiten och började tacka nej till ständiga lunchintervjuer.
Kraven utifrån hade dock redan nått ouppnåeliga höjder.
– Var jag inte i närheten av pallen så var det uruselt, säger hon, lätt uppgivet.
– Första världscuptävlingen efter touren, då kunde jag ärligt talat bara skratta åt de sjuka förväntningarna.
”Upp till bevis”-säsongen i fjol gav en seger i VC-premiären och brons med silversmak i VM-stafetten. Ändå var det inte tillräckligt, kände hon.
Hösten 2009. Vis av erfarenheten går Charlotte Kalla 22 år ung in i sin första OS-säsong med mer rutin än hon själv kanske hade önskat.
Sedan damernas förbundskapten Magnus Ingesson blev hennes tränare för ett och ett halvt år sedan har hon lärt sig att träna smartare.
Ingesson bromsar när Kalla vill gasa med risken att bränna ut sig.
– Det gäller att se vad innehållet i träningen verkligen är. Kör man ett fartpass, då är det just farten i fokus. Tidigare har jag haft i bakhuvudet att jaga träningstimmar, säger hon.
På försäsongen har hon förbättrat de något svagare delarna i den urstarka kroppen. Kalla, en typisk ”benåkare” i grunden, har jobbat mycket med stakningen.
Noggrann fysträning för bål och bröstrygg har hjälpt henne att åka utan att spänna sig, vilket förhoppningsvis ger resultat i tävlingsspåret.
– Det kommer igen i båda stilarterna. Mycket handlar om att slappna av. Då får man bättre träff, bättre fäste, det ser bättre ut och det känns bättre, säger hon entusiastiskt.
I morgon, lördag, smygstartar Charlotte Kalla med klassisk sprint i Bruksvallarna, den enda distans hon inte tänker åka i OS.
Det finns en mening med det också, förutom att få dra på sig IFK Tärendös klubbdräkt.
– Jag vill åka sprint också och bli bra på det på sikt. Sen är det kanske den bästa träning man kan få inför OS-distanserna med gemensam start.