Plötsligt svartnade det för ögonen och Ulrika Johansson föll ihop i en astmaattack. Nu är risken stor att sjukdomen sätter stopp för hennes elitsatsning. ”Jag får ju helt klart tänka över min fortsatta löparkarriär”, säger hon.
Försöksheatet på 3 000 meter hinder var nästan över när Ulrika Johansson föll ihop på bortre långsidan. Hon blev liggande med svåra andningsproblem, men kunde lite senare ändå gå av banan med viss hjälp.
– Andningen stannade i halsen, det svartnade för ögonen, berättar hon efteråt.
Ulrika Johansson har en kraftig pollenallergi och dessutom astma. I kombination med den fuktiga, varma luften på Olympiastadion i Barcelona blev det ödesdigert i hennes EM-lopp.
Och kanske för resten av karriären.
– Jag inser mer och mer att astman blir värre för mig och att den mer och mer börjar ta överhanden på mitt idrottande, säger Ulrika Johansson besviket.
– Jag är mer en inomhuslöpare nu, jag får inte ut min kapacitet. Jag vill gärna inte att min astma ska vinna över mig, men tyvärr kanske det är så.
Johansson var efteråt kritisk till funktionärernas agerande. Eller snarare brist på agerande.
– De kommer inte fram i första taget, funktionärerna, de snirklar runt lite grann. Det kan faktiskt handla om veckor i rehabträning, säger hon.
– Det kunde ha varit hjärtat för mig och kommer de då inte fram på två röda sekunder hade det kunnat vara förödande. Jag har sett liknande även på tidigare mästerskap, men det betyder ju inte att man ska gilla läget.