Den 13 maj 1975 kom Won-Sup Lim till Sverige. Utsänd från Sydkorea för att sprida den koreanska kampsporten taekwondo i den karga Norden.
– Det var jättesvårt. Språket, allt var jättesvårt, säger farfar Won-Sup Lim i dag, mer än 35 år senare.
Won-Sup Lim startade Stockholms Taekwondo Akademi och kan i dag konstatera att i de nordiska länderna tränar omkring 40 000 män, kvinnor och barn taekwondo.
Själv har han, som stormästare och med graderingen 9 Dan, kommit så långt man kan inom denna kampsport. Won-Sup Lim har dessutom utvecklat en helt egen stil kallad Mool Heuk Gil, "vattnets och jordens väg".
– Min stil är att man aldrig träffar, förklarar Won-Sup Lim. När de tävlar i taekwondo skadar de varandra och ibland är det farligt när man träffar trots att de har skydd.
– I min stil gör man samma rörelser, men stoppar rörelsen innan den träffar. Det kallas självbehärskning, säger 68-årige farfar och skrattar.
Han tränar fortfarande tre timmar varje dag och arbetar som instruktör för ungdomar. Han har dessutom gett ut en poesibok i Sydkorea som heter "Gå tillsammans med rinnande vatten", och i sitt eget program har han med "läsa böcker" som en mycket viktig del.
För honom är taekwondo en kampsport där varje rörelse har en speciell betydelse. Och han pratar om olika mönster där man samtidigt som man tränar måste ställa sig frågor som vad en förälder är, vad en kompis är - eller vad ett liv är?
– Man måste lära sig träna hela livet för att bli starkare. Och man måste också träna sitt huvud, säger Won-Sup Lim.
Som stormästare är han också domare och underkände sin egen son Ji-Pyos prov för att bli 7 Dan och därmed stormästare.
– Jag klarade av det fysiska men stormästaren tyckte jag behövde tänka lite mer. Vad det är jag behöver tänka på, funderar jag fortfarande på, säger Ji-Pyo och lillebror Tong-Il skrattar gott.
Ji-Pyo kom till Sverige som sexåring och det var då han började träna taekwondo för sin far. I den uppdelning av kampsporterna som Ji-Pyo Lim gör ingår taekwondo i "slag-och spark-familjen".
I OS-sporten taekwondo handlar det om två utövare som möter varandra och med sparkar och slag försöker besegra sin motståndare.
– Den olympiska stilen är absolut farlig, men tävlingsformen är en frivillig del och när vi tränar träffar vi aldrig, säger Ji-Pyo Lim.
– När man tävlar är det inte attackerna, utan kontringsteknikerna som ger mest poäng, fyller Tong-Il i.
Men det finns också en ren teknikgren av taekwondo som kallas poomsae.
Och i dag, som 42-åring, är Ji-Pyo Lim Europaetta i denna del. I poomsae är man ensam och det gäller att utföra sparkar, hopp och slag på ett tekniskt fulländat sätt. Som en sorts hårt koreograferad dans.
Ji-Pyos äldsta dotter Johanna har gått i pappas fotspår och blev 2010 den yngsta att vinna NM i poomsae. I år blev far och dotter svenska mästare.
– Jag tycker kampen är roligare, det är mer action. Men jag är bättre på poomsae, säger Johanna. Jag har tävlat i poomsae sedan jag var åtta, men nu tänkte jag börja satsa mer på kamp.
För lillasyster Victoria är det precis tvärtom.
– Jag tävlar inte i kamp, bara i poomsae.
Båda systrarna påpekar, liksom pappa och farfar, att taekwondo i första hand handlar om självförsvar. Farfar visar det också handgripligt genom att be mig slå ett slag med handen mot hans ansikte.
Hans arm åker snabbt upp och parerar mitt slag.
– Vad är rätt och vad är fel, frågar han retoriskt. Försvara sig är rätt, svarar han sedan som en självklarhet.
Johanna och Victoria har haft pappa Ji-Pyo som tränare och han har, liksom sin bror, haft sin pappa som tränare. På frågan vad de främst lärt sig av stormästaren, tvekar de, men efter en stund säger Tong-Il:
– Disciplin. Det kan vara både något negativt och positivt. Men för mig betyder det att man är tydlig och målmedveten.
För Ji-Pyo, som driver träningsverksamhet för barn från tre år och uppåt, handlar det också om ansvar:
– Att vara långsiktig och noggrann och att aldrig slarva. Vi sysslar med kampsport och missbrukas den kan det bli farligt och där har jag ett ansvar för eleverna och samhället. Om jag slarvar och lär ut fel så kan jag skicka ut en farlig person på gatorna.