Dalens talang Julia Nordin skulle i år återvända till innebandyplanen efter en korsbandsskada. Men säsongen hann aldrig börja. Under en träningsturnering i början av september vred juniorlandslagsforwarden till knäet. 18-åringens korsband gick av – igen.

Julia Nordin är långt ifrån ensam.

Korsbandsskadorna inom innebandyn skenar i höjden, framför allt på damsidan.

Statistiken visar att problemet har förvärrats dramatiskt.

Sedan 2007 har operationerna av trasiga korsband ökat med 182 procent, trots att antalet kvinnliga ut­övare ligger på samma nivå. För fyra år sedan utfördes 87 operationer, 2010 hela 246. På herrsidan har korsbandsskadorna ökat med 24 procent, men spelarna är fler i dag.

Vissa väljer att inte operera korsbandet utan att i stället bygga upp styrkan runt om.

Exakt hur stort mörkertalet är går inte att säga. Enligt Magnus Forsblad, ansvarig läkare för Svenska korsbandsskaderegistret, väljer ungefär varannan spelare att inte operera.

– Matchandet är hårdare nu. Då ökar risken för skador markant, säger Per Liljeholm, överläkare på Sports Medicine i Umeå.

Elitlagen drabbas hårt. Förra säsongen grusades Rönnbys slutspelschanser när tre landslagsmässiga spelare fick korsbandsskador.

Faktum är att två av tre skador i elitserien just nu är knärelaterade.

Orsakerna bakom utvecklingen är inte klarlagda. Många elittränare diskuterar faktorer som allt för bra fäste med nya golv och skor. Sannolikt är träningen också bristfällig eller obalanserad.

– Damerna som kommer under­ifrån har problem. De har inte kört uppbyggnadsträningen. Lagen under elitserien måste bli seriösare, säger Karlstads sportchef Patrik Helgesson.

Ulrika Tranaeus, naprapat vid Centrum för idrottsskadeforskning, leder ett forskningsprojekt kring sportens knäskador.

– Problemet är att många av skadorna uppstår utan kontakt. Innebandy är en tuff sport med många vridningar och stopp. Samtidigt är många spelare inte jättevältränade – även om de tävlar på elitnivå, säger hon.