I de största lagsporter i Sverige är det ingen klubb som kan mäta sig med Linköping volleyboll i vinter. I alla fall inte när det gäller att rada upp vinster. Sedan starten av volleybollens elitserie i höstas har laget varit omöjligt att spöa.

Eller vad sägs om 14 segrar i följd med förkrossande 42–7 i setskillnad?

– När vi tog SM-guld för två år sedan vann vi samtliga hemmamatcher, både i serien och i slutspelet. Men så här långt väger ju den här prestationen tyngre. Jag har aldrig varit med om något liknande på den här nivån, menar tränaren Andrew Strugnell.

Detta med en närmast identisk trupp som i fjol – då man efter tredjeplatsen i serien åkte ut redan i kvartsfinalen.

– Skillnaden mot förra säsongen är just att det inte är någon skillnad. I volleyboll är samspeltheten enormt viktig och det tar exempelvis lång tid innan allt sätter sig med en ny passare. Vi började få ihop delarna i våras, men det var först i höstas det lossnade ordentligt, säger Strugnell.

Årets upplaga är den bästa som den australiske förbundskaptenen har coachat sedan han kom till Linköping 2007.

– Jag har nog inte upplevt en grupp som jobbar så pass bra tillsammans tidigare. Det är ett gäng som aldrig viker ned sig och verkligen höjer varandra. Går det dåligt för någon är de andra snabbt framme och peppar.

Tre svenska A-landslagsmän och två australiska visar också klassen.

– Vi är vassa på alla positioner och har även en riktigt stark bänk. När alla dessutom lyft sig ett par snäpp mot förra säsongen – ja, då har det rullat på. Man kan lugnt påstå att vi har byggt på oss ett otroligt självförtroende. Det känns som att det krävs mycket för att slå oss, tycker poängkungen Martin Larsson.

Tar laget 15:e raka hemma mot Falköping under torsdagen återstår bara tre omgångar innan målet att gå obesegrade genom ligan är uppfyllt.

– Det vore häftigt och sedan finns inget annat än att sikta på SM-guld, ler Martin Larsson.