Det låter som om någonting ska gå sönder när Kim Andersson träffar stolpen med en projektil. THW Kiel tränar inför säsongsavslutningen mot ärkerivalen Flensburg. Mästartiteln är redan bärgad, nu väntar en prestigematch, sedan guldfirande med fansen.
THW håller till i en vanlig gymnastikhall. Handbollsproffsens flotta bilar ser ut som främmande fåglar på skolans lilla parkering.

Medan de andra tränar ligger Stefan Lövgren på massagebänken och får behandling mot sin onda vad. Det är mindre än ett dygn kvar tills han ska avsluta en av svensk handbolls största karriärer och en tioårig sejour i Kiel. På lördagseftermiddagen ska han en sista gång springa in i grytan inför 10 000 extatiska åskådare. Sedan är livet i strålkastarskenet över för 38-åringen.
– Det kan bli jobbigt, men det får man ta då, säger han.
Stefan Lövgren har varit lagkapten under en era när Kiel etablerat sig som en internationell storhet. Bakom bygget ligger sportchefen Uwe Schwencker och tränaren Noka Serdarusic.
För två år sedan nåddes en höjdpunkt när Kiel vann Champions League efter att ha besegrat just Flensburg i finalen.

Till en början kunde det tolkas som illasinnat skvaller, planterat av en konkurrent, med tiden har sannolikheten vuxit - Schwencker och Serdarusic ska ha fixat Champions League-titeln med hjälp av mutade domare.
Åklagaren i Kiel utreder. Schwencker har avgått och Serdarusic lämnade klubben redan inför denna säsong.
Stefan Lövgren vet inte vad han ska tro.
– Jag märkte aldrig att domarna skulle ha varit extra välvilligt inställda till oss. Om det var någon som hade fördel i finalen var det Flensburg. Å andra sidan undrar man vart de 152 000 euro som fattas i bokföringen har tagit vägen. Det är den frågan som ligger och gnager, säger han.
Och om pengarna gick till mutor?
– Då skulle jag bli förbannad...besviken. Längre har jag inte tänkt, säger Stefan Lövgren, i strumplästen efter träningen.
Nordtyskarna förknippas med nykter saklighet, men i Kiel tycks handbollen vara religion. Sparkasse-Arena, själva templet, ligger mitt i staden och ritualen är helig. Varje hemmamatch är utsåld, alla har årskort. Vid arenans bar är det knökfullt timmen före matchstart.
– Det ligger inget i det, det finns inga bevis, säger Peter Völskow om mutorna, han har följt laget i 20 år och betalt närmare 7 000 kronor för sitt årskort.
Och om?
– Då vore det synd för handbollens skull. Men jag skulle fortsätta hålla på THW, det är det enda vi har i sportväg här i Kiel.

Likadant resonerar andra fans som DN talar med. ”THW hade inte behövt muta någon, de hade vunnit ändå”, säger en man i Kiel-keps.
Hallen släcks ned inför matchen och Stefan Lövgren kommer in ensam för att hyllas av publiken. Vadskadan gör att han inte spelar i första halvlek, han kommer in efter paus när ledningen är stabil. Det har gått 41 minuter när Stefan Lövgren sin karriärs sista mål, han bryter in från vänster, skjuter i det bortre hörnet och publiken ställer sig upp och ger sin hjälte en stående ovation.
Efter matchen behöver han inte hålla något längre tal. En särskild avskedsmatch ska ordnas för honom den 8 augusti.
– Nu ska vi göra det vi är bäst på näst efter handbollen _ festa, säger han i mikrofonen.
När han lämnat strålkastarskenet medger han att hyllningarna varit rörande.
– Man märker att ögonen blir glansiga, det är egentligen en skön känsla, säger han.