Sport

Miljonrullningen delar VM-staden

Om en dryg vecka börjar skidfesten i Falun. Men i värdstaden rasar sedan flera år en infekterad strid om mästerskapet. VM skulle ha kostat 80 miljoner kronor – men slutnotan för skattebetalarna blir tre gånger så dyr. I 30 år kommer kommunen amortera på skulderna.

– Jag tycker att det är värt det, säger S-kommunalrådet Jonny Gahnshag.

Det blåser snålt och det är svårt att avgöra om det regnar eller snöar när Falu IF:s A-lag i ishockey tränar avslut på Lugnets uterink. Det är lagets sista träning inför matchen mot Hofors dagen efter.

På papperet är det en hemmamatch för Falun – men den spelas i ishallen i Långshyttan några mil bort. Precis som alla andra hemmamatcher den här säsongen.

Den sista november förra året stängdes ishallen på Lugnet eftersom långvariga mögelproblem gjort luften hälsovådlig. Problem som varit kända i flera år. Ett flertal unga spelare har tvingats lämna klubben eftersom de fått problem med astma och allergier efter att ha spelat och tränat i ishallen. Läkare har vid tester hittat mögelpartiklar i blodet hos några av spelarna.

Till och med miljöinspektören som stängde hallen fick besvär under sin korta inspektionsrunda.

– Jag har själv en son som blivit oerhört hårt drabbad på grund av möglet och han får medicin av läkare nu, säger klubbens ordförande Jörgen Lundberg.

Förutom att klubben förlorar intäkter från publik och kaffeförsäljning blir ungdomsverksamheten lidande när alla lag ska samsas om träningstiderna på uterinken.

– Våra juniorer får träna mellan nio och tio eller tio och elva på kvällarna för att över huvud taget få istid, säger Jörgen Lundberg.

Från rinkens is, bortom ena kortsidan, skymtar de välupplysta hoppbackarna. Där någonstans, mellan de nya moderna hoppbackarna och den mögelskadade ishallen är konflikten om VM som tydligast. För att klara VM-kraven har kommunen plöjt ned 164 miljoner kronor i investeringar i hoppbackarna, en sport med en handfull utövare i Falun. Samtidigt har ishockeyklubben med 300 aktiva ishockeyspelare ingen ishall att spela i.

Redan när Falun sökte VM 2007 stod det klart att anläggningarna vid Lugnet behövde renoveras. De gamla hoppbackarna byggdes till VM 1974 och var bokstavligen på väg att ruttna bort. Sedan Falun senast arrangerade ett VM i skidor, 1993, har dessutom såväl internationella skidförbundets som tv-­bolagens krav skärpts.

Efter valet 2010 gjorde Socialdemokraterna i Falun upp med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, båda motståndare till ett VM, om att mästerskapet inte skulle kosta kommunen mer än 80 miljoner kronor. I kommentarerna i tidningarna talades om relativt modesta investeringar i skidspåren och nya toaletter för publiken.

Men den summan höll inte länge.

Till sist tvingades politikerna backa och höja den beräknade prislappen till först 200 miljoner och sedan till 260–300 miljoner kronor. När slutnotan nyligen kom landade kommunens del av investeringarna på 237 miljoner kronor.

Debatten lokalt blev hård med demonstrationer och krav på lokal folkomröstning. Vid sidan av den uttjänta ishallen blev den dåliga ventilationen i ett flertal skolor en följetong i lokalmedia. Kritikerna menade att VM tog resurser som borde ha lagts på nödvändiga investeringar i välfärden.

Jens Runnberg, politisk redaktör på oberoende liberala Dalarnas tidningar, har blivit VM-motståndets främsta företrädare.

– Jag kan inte tänka mig ett uppdrag som är längre från den kommunala kärnverksamheten än att få fart på svensk backhoppning, säger han.

Falun är en av många kommuner i Sverige som drabbats av arenafeber, menar Jens Runnberg.

– Det här att en arena ska lösa våra problem, det här sätta på kartan-argumentet, jag köper inte det.

Om Jens Runnberg personifierar VM-motståndet är Jonny Gahnshag en lika passionerad försvarare av evenemanget. S-kommunalrådet har varit med från början och kommer avsluta sitt VM-engagemang med att jobba som volontär vid ett par tillfällen under mästerskapet.

Han är självkritisk på ett par områden, bland annat ångrar han 80-miljonerslöftet.

– Det var aldrig en uträkning, det var en politisk ambitionsnivå som slogs fast. Den var alldeles för låg, den var orealistisk. För det fanns beräkningar från tidigare att det här skulle kräva större resurser. Det var en politisk kompromiss att försöka sätta en ambitionsnivå, ”att hit men inte längre”, säger Jonny Gahnshag.

Ishallsfrågan har också misskötts, enligt kommunalrådet.

– Det har funnits avsatta pengar länge. Det handlar om vår oförmåga att faktiskt komma vidare, att göra ett vägval. Vi har en ishall i dåligt skick, vi vet fortfarande inte om vi kan renovera den eller om det handlar om att bygga en ny ishall. Det är bekymret. Det är dåligt skött fråga, säger han.

Däremot är Jonny Gahnshag helt säker på att Falun kommer att gynnas av skid-VM på lång sikt, inte bara under de två veckor tävlingarna pågår.

– De mer långsiktiga effekterna, som också är svårast att mäta, det är det som är de intressanta. Vi får en möjlighet att marknadsföra Falun på ett annat sätt som inte går att göra med betald annonsering. Vi skapar en relation med en himla massa människor, både privatpersoner och det som vi märker nu, det ökade intresset från investerare. Det är där de stora grejerna ligger, säger han.

Kritikerna av evenemanget menar att det inte finns något empiriskt stöd för politikernas argument.

– En kommun har bara en enda inkomstkälla: att folk bor, jobbar och betalar skatt här. För att VM ska betala sig måste ett par hundra människor flytta hit, säger Jens Runnberg.

Han tror inte att skid-VM lockar till sig nya invånare.

– Folk flyttar dit där det finns jobb, skolor och dagis. Vad hade man fått om man lagt 240 miljoner kronor på det i stället, säger Jens Runnberg.

Inte heller Jonny Gahnshag tror att Falun kommer få fler invånare enbart på grund av skid-VM.

– De flesta har säkert 20–30 argument för att röra på sig. Men jag har hört ganska många människor som fått sin första relation till Falun under ett skid-VM, 1974 eller 1993, och så några år senare såg man det där jobbet. Och då visste man vad Falun var.

– Det finns en massa olika drivkrafter till att Falun växer. Jag tror fortfarande att det här relationsskapandet ger möjligheter.

De som forskat om stora evenemang har inte kunnat belägga långsiktigt positiva effekter för värd­städerna.

– Om man räknar på vad det kostar och vad man får tillbaka är det sällan det blir en lönsam affär, säger Tobias Heldt universitetslektor vid högskolan i Dalarna som forskar om turistekonomi.

Att det är svårt att mäta långsiktiga effekter behöver dock inte betyda att de inte finns.

– På kort och medellång sikt landar man sällan på ett plus. Men Falun som stad kommer i blickfånget och det är positivt. Det kan på sikt leda till effekter som ökade turistströmmar och inflyttning, men det är svårt att belägga. De studierna återstår att göra, säger han.

Jonny Gahnshag säger att han känner till forskningsläget, men menar att han i uppdraget som kommunalråd ständigt får handfasta bevis för de positiva effekterna av att Falun satsar på VM.

– Vi satt nyligen med ett norskt investeringsbolag, de sa så här till oss: ”Ni tittar för mycket på sista raden på det här evenemanget, om det går plus eller minus. Den stora effekten är att ni sitter här med oss och att vi överväger Falun som ett alternativ”. Det var ett tydligt kvitto för mig, att här har vi några som inte hade funnits här om det inte hade varit för vårt jobb med evenemang, däribland VM.

Driftkostnaderna för Lugnet kommer enligt kommunen öka med 7–8 miljoner kronor per år. Utöver det uppskattas räntor och amorteringar kosta skattebetalarna 13 miljoner kronor per år i 30 år framåt.

– Jag tycker att det är värt det, jag ställer det i relation till andra kostnader som är flyktiga, som marknadsföring. Vi har investerat i anläggningar som finns kvar, som Faluborna kan utnyttja och som kan nyttjas till andra stora evenemang. Det är där vår vinst ska komma tillbaka. Det är därför vi tar ansvar för investeringar, men vi lägger inga pengar i själva evenemanget, säger Jonny Gahnshag.

De undersökningar som gjorts om stödet för VM i Falun är inte av tillräckligt god kvalitet för att slå fast opinionsläget bland faluborna, men mätningarna indikerar att ­majoriteten är positiv. Jens Runnberg menar att Falun är en delad stad.

– Varje gång en brist i välfärden kommer upp framöver kommer debatten om VM som ett brev på posten, säger han.

Jonny Gahnshag tror att VM-förespråkarna i dag har större delen av Faluborna på sin sida.

– Det har varit en tuff debatt där en minoritet gjorde sig väl hörda. Det var delvis självförvållat. Vi var otydliga och hade svårt att förklara varför vi hade sökt det här. Nu har jag märkt att kritiken byts ganska snabbt mot förväntan.

Hos många Falubor finns en dubbelhet, att man ser fram emot VM samtidigt som man är kritisk till alla turer åren före. Inte ens Jörgen Lundberg, ordförande i hockeyklubben, är helt negativ till mästerskapet.

– Jag har inget emot VM, utan det är mot kommunen vi riktar kritiken. De har haft väldigt svårt att bestämma sig, säger han.

På samma sätt är det bland dem som borde vara odelat entusiastiska – skidklubbarna.

– Som Falubo upplever du både för- och nackdelar med VM. Jag förstår att hockeyn är förbannad, säger Mats Hellberg, hemmasonen Calle Halfvarssons förste tränare och grundare av Sågmyra SK.

När VM är över står Falun kommun med en skid- och backhoppningsanläggning i världsklass. Kommunen hoppas att utöver världscupen i längdåkning, även världseliten i backhoppning ska träna och tävla i Falun med större regelbundenhet.

Det ska inte dröja 22 år till nästa VM i Falun, hoppas Jonny Gahnshag.

– Jag skulle vilja att vi går mot det som Val di Fiemme insett, att använda anläggningarna tre gånger per investering, alltså att arrangera VM vart tionde år. Det är min personliga åsikt. Nu har vi en toppen­arena där uppe, nu måste vi utnyttja den så ofta det går. Eftersom vi gjort alla de tunga investeringarna blir det en mycket lättare resa nästa gång.

På den punkten är kommunalrådet faktiskt ense med Jens Runnberg på Dalarnas tidningar.

– Det paradoxala är att nu måste vi söka VM hela tiden annars är det helt omöjligt att räkna hem det här, säger han.

Flera av de personer som DN intervjuat ifrågasätter om en enskild kommun i framtiden kan förväntas stå för investeringarna inför ett stort idrottsevenemang.

– Ett VM är ett på tok för stort åtagande för en kommun med 55 000 invånare, menar Jens Runnberg,

– Jag tycker att en del nationella medel skulle kunna gå till en sådan här arena. Det borde finnas en nationell strategi för stora evenemang eftersom nyttan är vidare än bara för platsen. Folk i hela Sverige kommer att ha glädje av att skid-VM är på svensk mark, säger Tobias Heldt.

Fakta. Skid-VM

Skid-VM i Falun kostar ungefär en halv miljard kronor att genomföra. Av detta står Falu kommun för 237 miljoner kronor. Kommunens kostnader handlar om investeringarna på Lugnet, medan VM-bolaget haft ansvaret för de kostnader som enbart är förknippade med mästerskapet. Finansieringen kommer bland annat från sponsorer, biljettförsäljning och ersättning från internationella skidförbudet, FIS.

VM-bolaget ägs av Falu kommun, Svenska skidförbundet och Svenska skidspelen. Om VM går med vinst tillfaller två tredjedelar Falu kommun och en tredjedel till skidförbundet, går evenemanget back tar kommunen två tredjedelar av förlusten.

Just nu ser det ut som att skid-VM kommer att hålla budget. I torsdags hade 150 000 biljetter sålts och arrangörerna är nu nära att nå de 170 000 sålda biljetter man räknat med.