När trestegseliten på fredagskvällen tävlar i Diamond league-premiären i Doha i Qatar saknas ett par av de stora namnen. Bland dem Christian Olsson, som väntar med sin säsongsdebut till galan i Rom den 26 maj.

På friidrottslandslagets pågående träningsläger i Italien har trestegsstjärnan dock redan nu fått en fingervisning om att formen är på rätt väg.

I strålande sol, med utsikt upp mot bergen som tornar upp sig över Formia gjorde Christian Olsson ett trestegspass med halv ansats, åtta steg. Och var efteråt märkbart nöjd med – om än förtegen om – resultatet.

– Äh... Det blev okej långt. En liten bit över 16 meter blev det, säger han hemlighetsfullt.

– Det har börjat visa sig lite grann i alla fall. Det börjar bli lätt att hoppa tresteg igen. Jag kan tänka på teknik och lite längder i stället för att som tidigare, inte alls jättelänge sedan, komma ner i andra hoppet och behöva ge allt jag har för att orka stå emot och komma iväg.

Efter alla skadeproblem har Christian Olsson äntligen kunnat träna i stort sett en hel höst och vinter igen. Stegvis ska han nu öka intensiteten och ansatsen, så att han i Rom kan ha sina sedvanliga 17 steg mot plankan och förhoppningsvis hoppa långt redan i premiären.

I inomhus-EM i Paris i början av mars hoppade svensken 17,20 som bäst i finalen. En hyfsad längd i vanliga fall – men ett resultat som bleknade rejält i konkurrensen. Fransmannen Teddy Tamgho satte världsrekord och tog guldet på 17,92, Fabrizio Donato, Italien, blev tvåa på 17,73 och rumänen Maria Opreas 17,62 gav brons.

För Christian Olsson räckte det bara till en femteplats.

– Finalen blev lite avslagen för min del... Jag var nöjd med mig själv för att jag fortsatte försöka. Jag hade några riktigt långa hopp, som hade varit 17,40–17,50 kanske.

– Det är klart, en femteplats är inget man kommer att skryta om för sina barnbarn, men det är ett mästerskap utan skador och det måste jag se som något positivt.

Planen för sommaren, med VM i sydkoreanska Daegu som det stora målet, är att tävla sig i form. Vad Teddy Tamgho och de övriga hittar på i Doha eller framöver har Christian Olsson dock inget större intresse av.

– Jag måste hitta ett sätt att få allt att falla på plats. Hittar jag det och börjar hoppa kring 17,50 då kanske det är dags att tänka på dem.

– Jag hoppas att mina resultat ska tala för ungefär vilken målsättning jag kan ha i VM. Hoppar jag 17,20 är det ju lönlöst att sitta och prata om medaljer i Daegu. Det har ju visat sig...