När Maria Pietilä Holmner och Hans Olsson ses i Whistler är det efter nästan ett halvår på skilda håll. ”Vi hinner ju inte bli trötta på varandra i alla fall”, säger Maria.
Att vara ett par i den alpina världscupen skiljer sig totalt från att vara ett par i längdåkning.
Längdåkarna tränar oftast tillsammans, de tävlar alltid på samma ort. De reser ihop.
De alpina åkarna har bara tre gemensamma tävlingsorter på hela året: Sölden, Levi och så världscupfinalerna som varierar i placering år efter år.
Men eftersom Sölden är storslalom och Levi slalom, Marias grenar, och Hans åker störtlopp och super G är enda chansen att mötas att båda lyckas kvalificera sig till finalerna i mars.
Och så är de då mästerskapen. I VM och OS har de äntligen chansen att vara ett nära stöd åt varandra. Vid VM i Åre 2007 tog Maria silver i storslalom och Hans kontrade med att vara med i det svenska bronsgänget i lagtävlingen.
– När det är framgång för båda då är det underbart. När det är framgång för en så lyfter det ju den andre också otroligt mycket, säger Maria.
Året är verkligen delat i två halvor för Maria och Hans. Vintern, när de tävlar och nästan aldrig ses, och sommaren, när de delar all tid för semester och träning.
– Under sommarhalvåret är det otroligt bra. Man kan träna tillsammans och får stöd av någon som man känner så otroligt väl. Jag lär mig mycket av Hans. Den där månaden i augusti/september på Nya Zeeland på försäsongsträning, då är det bra. Det känns som om man är hemma och så åker man lite skidor så där ibland. Man kan liksom kliva ut ur den där skidbubblan då lite grand, säger Maria.
Värre är det under tävlingssäsongen. Då ses de i bästa fall några dagar över jul i Umeå eller för ett snabbt möte i Stockholm när deras resvägar korsas.
– Då är man på olika håll och om det går bra för en och mindre bra för den andra då kan det vara lite tungt. Och jag tycker att det är jättejobbigt när Hans kör störtlopp. Han kör ju alltid samtidigt ungefär som vi gör vårt förstaåk i slalom eller storslalom och då är jag skitnervös. Jag ser ju aldrig när han åker, vill inte se, säger Maria.
Till OS i Vancouver är som tur var båda kvalificerade. Men Hans har sin tyngdpunkt i början med störtlopp redan första dagen och sedan super G.
Maria har sina tävlingar i storslalom och slalom den sista veckan. Förhoppningsvis hinner de vara ett stöd åt varandra.