Whistler.
Björn Ferry hade en liten chans på medalj i jaktstarten på 12,5 km.
Storumans skidskyttestjärna nöjde sig inte med det – han tog OS-guld.
En sanslös skräll. ”Det är kanske 40 åkare som kan vinna men inte alla som tänker att de kan det”, säger Ferry som aldrig slutat tro på sig själv trots motgångar.
Uträknade Björn Ferry åkte över mållinjen med ett leende. Kom ihåg att han inledde säsongen med skadat nyckelben efter en vurpa på rullskidor, han var sjuk under vintern och världscupsäsongen har bjudit på en ynklig sjätteplats som bäst.
– En fantastisk segrare. Jag är stolt över att stå på pallen med honom. Han är populär inom skidskyttet och rolig att vara med, säger silvermannen Christoph Sumann.
Nu var Björn Ferry inte bara populär - han var bäst i världen. Han hade lyckats plocka fram koncentrationen och åkformen, den som gömde sig i snön redan i sprinten.
Christoph Sumann var i mål 16 sekunder efter svensken. Fransmannen Vincent Jay knäcktes av Ferry på sista varvet och åkte in som trea, distanserad med 28 sekunder.
Jay och Ferry som låg lika vid sista skjutningen, innan Ferry lade in segerycket.
– Jag kände att Jay var trött. När man är trött och någon attackerar då orkar man inte med tempot så jag körde hårt, säger Ferry.
På slutvarvet var han hur stark som helst. Han stack iväg från fransmannen och kunde defilera mot mål i ensam ledning och seger med bred marginal.
– Man måste köra hela vägen annars är det lätt att man slår av, för man är ju oerhört trött. När man ser loppet på tv och tänker att det är klart, så känns de aldrig när man kör själv. Det bara skriker i kroppen, förklarar Ferry sin onödigt tuffa slutforcering.
Tränaren Wolfgang Pichler fick glädjefnatt och skuttade runt som en besatt. Ferry firade med ”en Björn Lind” vid målet, ena benet och armen ut i luften som sprintåkaren gjorde i Turin.
Redan från start stod det klart att Björn Ferry skulle avancera från sin åttonde plats.
Svensken sköt fullt i de två första liggande och fick bra draghjälp av en grupp åkare på medaljjakt.
Avståndet krympte stadigt till fransmannen i täten och halvvägs in i loppet var Ferry 18 sekunder från bronset.
I första stående nollade Björn Ferry igen. Samtidigt bommade topptrion – och svensken var plötsligt i silverläge, bara fem sekunder från guldet.
Den vittringen räckte för Ferry att få i den vinnande växeln. Trots en bom i sista.
– För mig är egentligen personlighetsmålet det stora: att visa att man klarar av det, säger han innan fler pockar på uppmärksamheten.
Guldpresskonferens väntar.