Det här var ett klassiskt guld. En klassisk knockoutseger. Det var Charlotte Kalla från start till mål och det här är bara början – på OS och resten av hennes karriär.
Dagen efter alla hjärtans dag studsade Sveriges största skidälskling högst upp på pallen, struntade i om man fick göra vågen där uppe eller ej och så brände hon av Kanadas största leende. Hon som varit svenska folkets unga favvo visade att hon är en fullvuxen superstjärna.
Kalla visade att hon klarade att prestera när alla kräver det.
Kalla visade att hon klarade att pricka formen perfekt till just den dagen, den specialdistans hon siktat på så länge. Kalla visade att hon klarat att se OS som vilken tävling som helst och det här var beviset för att hon och banan de skapat i urskogen utanför Whistler är som skapade för varandra.
Det krävs medfödd talang, tjurigt tålamod och en bländande teknik för allt det där.
Charlotte Kalla har allt. Det gör att Sverige har världens nya skiddrottning.
Kalla sade inget om mål och medaljer före loppet, i spåret behövdes inget snack. Hon ledde från start till mål och även om Smigun kom närmare var hon aldrig nära. Marit Björgen var trea. Norska skidgiganten har väntat en hel karriär på ett OS-guld och väntar fortfarande och det visar hur svårt det är att vinna OS-guld om man gör det svårt.
Kalla gjorde det enkelt. Såg det som en vanlig världscupstävling. Det var den magiska guldformeln och det var först efteråt hon märkte skillnaden. Vinner man i världscupen långt bort i tjottahejti väntar inte prinsar, ministrar och världspressen i mål. Björgen sade efteråt att hon känt av nerverna.
Kalla sade att hon känt glädje. Till och med korta stunder av njutning. De spränger laviner på kvällar, nätter och morgnar i de väldiga bergen runt OS-byn. När det blivit förmiddag var det till slut bara berget kvar att frukta. Ingen motståndare hade haft en chans, det var bara den där sista läskiga kurvan, den förrädiska lösa snön som kunde sänka Kalla och jag såg henne komma ner i spåret bland de grymt stora granarna.
Efteråt sade Kalla att hon kände sig lugn där. Det gjorde fanimej inte jag. Mina ben skakade av nerver och kyla. Men glödheta Charlotte var kall. Klarade kurvan och resten var en underbar avslutning på en imponerande uppvisning. Med sin perfekta skejtteknik svävade hon fram över snön som om just den där dan bara var hennes. Med den magiska motorn hon är född med hade hon hur mycket krafter som helst.
Jag trängde mig fram, ville vara nära när det klassiska guldet blev klart och jag var bara ett par meter bort när Charlotte Kalla korsade linjen och hon tyckte då att hon hade givit allt. Det såg inte ut så. Hon ledde från första stavtaget och när hon dundrade in i mål såg det ut som att hon hade kunnat fortsätta hur långt som helst om det inte funnits fotografer i vägen och ett guld att fira.
1968 är inte ett klassiskt svenskt skidår för att er krönikör föddes då. 1968 tog Sverige sitt senaste individuella skidguld på damsidan, Toini Gustafssons två guld var till och med de senaste medaljerna.
Charlotte Kalla var en gång en 20-årig tjej som skejtade upp för ett berg och rakt in i svenska idrottshjärtan. Redan då slogs det fast att framtiden var hennes men vägen vidare upp var inte spikrak.
I år fyller hon 23 och när hon nu kliver upp på en ännu större topp kan hon titta ner i resultatlistan och se att alla nedanför är äldre.
33–30–24–27–34–29 är åldrarna de ska fylla, de som var närmast Kalla i hennes guldlopp.
Anna Haag är yngst i den där raden och tillsammans bildar de två hälften av ett starkt stafettlag och vem Charlotte Kalla än åker med är det guldchans i sprintstafetten och redan på fredag blir Kalla fruktad av alla i skiathlon. OS har bara börjat. Det här var drömstarten för svenska OS-truppen och världens nya skiddrottning.
Till sist: Vad kronprins Haakon sade?
Han var glad för norska bronset och det svenska guldet.
– Vi hejar ju på Sverige också, sade prinsen och försvann.