– På en tävling i USA var det regelrätt slagsmål mellan åkare efter loppet, säger Lars Lewén till TT.

Skicross gör OS-debut i Vancouver och få idrotter är så tacksamma att titta på för den som vill ha full action i 1.5 minut. Förutsättningarna är enkla. Fyra åkare kör mot varandra i en bana med svåra svängar, höga hopp och smala passager.

Förre alpinåkaren Darren Rahlves som numera bytt sport förklarar skicross med orden:

"Det är som en taxichaufför i New York som försöker att ta sig igenom trafiken utan att krascha".

Utan att ha kört taxi i New York kan Lewén hålla med om Rahlves ord:

– Det krävs ett visst psyke för att köra skicross. För vissa alpinåkare funkar inte alls det här med man mot man. Jag har dock alltid gillat det att man inte bara kör mot klockan utan några andra. Jag gillar den fajten och blir bara taggad av att möta någon annan.

Reglerna säger att åkare inte får dra i varandras stavar eller knuffas under åken.

Regler och verklighet är dock två olika saker.

– Vanligtvis är det efter starten. Det kommer en arm som drar dig i ryggen eller någon som tar tag i staven. Då är man så nära varandra att det är svårt för domarna att se.

Hur reagerar folk då?

– Man blir skitsur men det gäller att inte tappa koncentrationen.

Handen på hjärtat, vad har du själv på ditt samvete?

– Jag har inte direkt dragit i en stav, däremot stulet någons linje — att man skär in där någon åker. Det är taskigt men tillåtet, du måste vara lite smygful i skicross.

Vilka nationaliteter är tuffast att möta?

– Kanadensare och amerikaner. De är riktiga vildhjärnor.

I Kanada har det också talats om att man ska kunna ta hem alla tre medaljerna. I Sverige har Lars Lewén samtidigt lagts fram som det okända OS-hoppet. Han har en handfull världscupssegrar och slutade tvåa för bara en månad sedan i Blue Mountain, Kanada.

– Själv är jag full av självförtroende så målet är en medalj. Sedan är det här en extra chansartad sport. Man kan vara i toppform men måste tajma allting.