Helena Jonsson har hela tiden varit tydlig när hon deklarerat sitt mål med OS. Hon vill ha en (1) medalj, inte nödvändigtvis av guld, en bronspeng duger bra det också. För en regerande mästare i den totala världscupen, som fortsatt att dominera även årets säsong med fyra individuella segrar och en i stafett låter det som en låg målsättning.

Men det har kvittat hur mycket man pressat henne och frågat henne om hon i takt med de fortsatta framgångarna reviderat målet, så har hon stått fast vid det hon sagt.

Efter torsdagens misslyckande i distansloppet har tjejen som målades upp inte bara som en av Sveriges utan hela spelens största favoriter bara en chans kvar till en individuell medalj.

Det är en utveckling som hon varken trott eller hoppats på, men kanske var Jonssons medaljmål mer realistiskt än det som vi i massmedierna har målat upp.
- Jag vet att det inte bara kommer att vara att åka till OS och hämta medaljerna, sade Jonsson när vi träffades på ett försäsongsläger i Finland i november.

Hon behövde inte göra mer än att studera en företrädare på skidskyttetronen för att finna relevans i en sådan profetia.

Magdalena Forsberg var dubbel världsmästare och hade vunnit sin första av sex raka världscuptitlar när hon kom till OS i Nagano 1998. Hon reste hem med resultatraden 17-14-10. När hon fyra år senare i Salt Lake City hade adderat lika många världscuptitlar respektive VM-guld till prisskåpet blev det två brons.

Större skidskyttar än Helena Jonsson har misslyckats med att ta guld och vi bör avvakta stafett och masstart innan vi bedömer hennes OS-debut.

Men i OS är det medaljer som gäller och det är klart att inte en Jonsson är nöjd med utdelningen så här långt. Det är svårt att sätta fingret på vad som gått snett. I sprintloppet hade hon långt ifrån perfekta skidor, i jaktstarten sköt hon två sällsynta bommar i stående, i dag fanns det inga bortförklaringar.

Jonsson presterar sämre jämfört med tidigare och motståndare bättre.

Kanske är det det som är slutsatsen. Olympiska spel avgörs bara vart fjärde år och då satsar alla allt. För den som vinner OS-guld spelar det ingen roll om vägen till triumfen innebär att man fått försaka både VM- och världscuptitlar.

Det är läxan att lära för OS-debutanten.