I Turin blev han stor guldhjälte. Fyra år senare tog det slut redan i kvartsfinalen. ”Det var tungt. Jag vet inte vad vi skulle göra annorlunda”, sade målvakten Henrik Lundqvist.
Precis som alla andra Tre Kronor-spelarna fanns det bara stor besvikelse hos Henrik Lundqvist. För hans egen del tog OS en tvärvändning, dock i fel riktning. Inför Slovakien-mötet hade han två nollor mot Tyskland och Finland i gruppspelet. Det dröjde också fram till 7.34 in i andra perioden innan han släppte in första målet.
Det var dock desto tyngre när det kom genom lagkamraten i New York Rangers, Marian Gaborik, som kunde dra nytta av att Lundqvist tappade målvaktsklubban och tvingades att låna Henrik Tallinders.
– Det sved att han gjorde första målet. Jag tittade på ena sidan samtidigt som han passade till vänster och då hann jag inte med. Det var snopet att han fick göra det, sade Lundqvist.
– Jag vet inte hur jag tappade klubban. Det var någon som kom åt den. För mig är det stort sett utvisning och han (domaren) stod ju där.
Sedan kom motgångarna stötvis och då med desto kortare tidsmellanrum.
– Det kändes som det var väldigt viktigt att få första målet. Särskilt i en sådan här match där de bara backar hem. Nu kunde de göra det och vänta på våra misstag.
– Det känns väldigt bittert.
2006 i Turin var han tillsammans med Nicklas Lidström nyckelspelare då Finland besegrades i finalen. Då, i slutsekunderna, stod han för en enastående räddning när Olli Jokinen fick matchens sista chans. Sedan dess har Lundqvist vuxit fram som en av NHL:s främsta målvakter även om den här säsongen stundtals har varit tuff för såväl Lundqvist som hans New York Rangers. Men i stället för en semifinal mot Kanada väntar nu hemresa till New York och jakt på en slutspelsplats.
– Jag önskar att jag kunde ta någon mer puck. Det ser ut som dåliga mål men är man mer inne i matchen, då kan man också göra någon avgörande räddning.
– Men det var deras dag. De behövde inte jobba speciellt hårt.