Whistler.
Han dominerade loppet och var bara några sekunder från olympiskt guld, men Johan Olsson var inte besviken när han summerade dramat i Olympic Park.
- Jag är stolt att jag orkade komma tillbaka och ta medalj, sade bronsmannen.
Under hela säsongen har Johan Olsson tvekat över om han skulle ställa upp i det olympiska skiathlonloppet. Först i måndags lämnade han ett positivt besked till lagledningen.
Det var ett av de bästa besluten han tagit i karriären.
Strax före midnatt svensk tid nådde 29-åringen från Åsarna karriärens största framgång genom att ta olympiskt brons.
Det var så nära ett guld, men Olsson hade svårt att känna besvikelse.
- Nej, vi har gjort en fantastisk laginstats i dag och jag är glad för Marcus skull, sade Olsson.
Han blev den oväntade huvudrollsinnehavaren i loppet. En perfekt växling från de klassisk till fristil gav honom en lucka efter halva loppet. Plötsligt var han ensam i täten och försprånget till klungan bara växte eftersom lagkamraterna Hellner och Södergren gjorde sitt bästa för att dra ned på tempot i klungan.
Olsson förklarade att svenskarna inte hade planerat taktiken utan att den växte fram allt medan loppet gick
- Jag hade en enorm tur som hade Marcus och Anders i klungan bakom mig. De gjorde ett enormt bra jobb sade Olsson, som hade perfekta skidor och hyllade de svenska vallarna.
Vid 24 kilometer hade hans försprång växt till lika många sekunder, men Olsson förstod att det inte skulle hålla. Det var också därför han sparade lite kraft för att orka svara när förföljarna kom ifatt honom.
- Alla trodde att jag var helt slut och därför var det så skönt när jag kunde svara, sade Olsson.
Efter mållinjen vrålade han ut sin glädje, trots att han fick ge sig både för Hellner och silvermannen Tobias Angerer från Tyskland.
- Först trodde jag att det var (Alexander) Legkov som körde om mig. När jag upptäckte att det var Marcus tänkte: fan, va skönt.