– I dag är det roligt igen. Jag fick många kloka ord efter storslalomen av erfarna personer runt mig. Nu vet jag varför jag är här, sa en glad Maria.
Torsdag storslalom: överladdad, misslyckad och ledsen på plats 24.
Fredag slalom: rapp i benen, snabb i banan och rätt inställning i huvudet tar Maria Pietilä Holmner till en fjärdeplats, två snabba åk och sånär en bronsmedalj.
– Jag har kommit fram till att är man på OS ska man njuta av det och det gjorde jag verkligen inte i går.
Efter första åket i dag tänkte jag: Jag vill inte vara femma, jag vill vara bättre. Jag har allt att vinna, sade Maria till DN.
Och visst blev bättre, men bara en placering. Mot topptrion Maria Riesch, Tyskland, Marlies Schild, Österrike och Sarka Zahrobska, Tjeckien, räckte det inte.
– Jag borde väl inte vara nöjd fyra, självklart skulle jag hellre vara bronsmedaljör. Men jag känner inte att jag gjorde några missar där jag tappat tid så jag är väldigt nöjd med en fjärdeplats, sade Maria direkt efter tävlingen till Radiosporten.
För Anja Pärson blev den sista OS-starten inte någon repris på Turin där hon skadad kämpade sig till ett guld. Efter ett första åk på plats 20 satsade hon fullt i det andra men det bar bara knappt halva banan innan hon försvann med en grensling.
Hon stannar nu på sex medaljer på tolv OS-starter. Detta OS kommer hon mest att minnas som det OS då hon efter en hotande katastrof i det inledande störtloppet ändå vände det till en bronsmedalj i kombination och till ett slutfört mästerskap i alla discipliner.
– Det var tufft, jag fastnade redan på en gång i en käpprot i det första åket och jag kunde aldrig välja mitt eget spår. Och sedan var jag för långt efter för att kunna ha en chans att gå ikapp.
Hur tänkte du inför dina sista OS-åk?
– Jag tänkte inget särskilt inför slalomen att det var mina sista OS-åk. Är man professionell idrottare har man andra grejer att tänka på. Jag tänkte bara på att komma närmare käppen, komma in i spåret och försöka släppa på.
De två övriga svenskorna, Therese Borssén och Frida Hansdotter åkte likvärdigt och slutade på platserna 15 och 21. Men deras värdering av sin egen insats skiljde sig åt.
– Efter en dålig säsong kände jag att jag var med i delar av åken. Jag tar med mig det inför fortsättningen, det var ett stort steg framåt, sa Frida Hansdotter.
– Just nu är jag mest sur och less över att jag åkte dåligt. Jag ville köra för medalj men fick inte alls till åk och fart. Dåligt, sa Therese Borssén.
Att den sista OS-starten slutade med ett nederlag ändrar ingenting i Anja Pärsons planering inför framtiden.
– Det är två veckor kvar av säsongen, jag har en kombinationscup att avgöra i världscupen i Crans Montana och en världscupavslutning i Garmisch. Jag tar inga beslut förrän efter säsongen. Då får kroppen och motivationen avgöra om jag vill satsa ytterligare ett år. Kan jag satsa 100 procent kanske jag tar ett år till.