De båda norrmännen kämpade och slet för att få skidorna att fästa.

Daniel Richardsson och Johan Olsson flöt fram genom det täta snöfallet.

Stafetten blev även en match mellan vallningsteamen - och det var svenskarna som avgick med segern i matchen mot grannlandet.

– Jag har aldrig känt mig så lugn när det har varit knepigt före, sade Poromaa och betonade att vallning är ett lagarbete.

När han och kollegerna kom till skidstadion i tisdags eftermiddag blev de förvånade. Sverige var enda nation som var på plats och prövade skidor. Just då började det snöa och förhållandena liknade dem som var under stafetten tolv timmar senare.

– Visst är jag överraskad över att ingen annan var här, men det var en fördel för oss, sade Poromaa och berättade att både Richardsson och Olsson hade två skidor var att välja mellan.

Det blev bingo för dem båda.

Svenskarna agerade lugnt inför loppet, medan norrmännen på de två inledande sträckorna, Martin Johnsrud Sundby och Odd-Björn Hjelmeset oroligt sprang fram och tillbaka till vallaboden. De hade valt skidor själva och när Hjelmeset lämnade över till Lars Berger på tredje sträckan hade Sverige skaffat sig det avgörande försprånget.

– Det är alltid nervöst, det hade lika gärna kunnat gå åt andra hållet, sade Poromaa ödmjukt och hyllade sin kollega, den svenske meteorologen Tomas Mårtensson, på vars prognoser låg till grund för vallningsteamets beslut.

Mårtensson var nöjd med sin dag.

– Ja, prognosen som jag gjorde stämde riktigt bra, sade Mårtensson, som dock tonade ner sin roll.

– Det är killarna i spåret som gör det till 95 procent.

Men den sista lilla biten kan ha varit det som avgjorde var stafettguldet skulle hamna.

Anders Södergren hyllade laget bakom laget:

– Framför allt vill jag lyfta fram vallateamet. Vi har haft helt fantastiska skidor hela mästerskapet. Där har vi stuckit ut mot de andra och det behövs när det är så små marginaler.