Skidskytte består av två tydliga moment och du måste behärska både skytte och skidåkning för att vara med i toppen. Men medan tuffa banor gynnar de bästa skidåkarna premieras de mest pricksäkra skyttarna när skidåkningen inte är lika utslagsgivande. OS-banorna i Whistler tillhör den senare kategorin och Helena Jonsson är den bästa skytten i världseliten.

Sexfaldiga världscupvinnaren Magdalena Forsberg har kallat OS-banan för en ”skjutbana” och inför sin emotsedda OS-debut på lördagskvällen svensk tid medger Jonsson att den passar henne.

– Jag tycker väldigt bra om banan. Det är fin skidåkning och inga branta backar. Ska man likna den vid någon annan så är det väl den i Antholz, säger Jonsson.

Där blev hon 2007 världsmästare i mixedstafett och minnena från enda besöket hittills på OS-banorna är goda. Den 13 mars i fjol vann hon för-OS. Distansen då liksom i lördagens OS-premiär: sprintlopp över 7,5 kilometer.

– Det är alltid bra för självförtroendet att veta att man lyckats här, säger Jonsson, när hon efter en ovanligt lång tid utan intervjuer och presskonferenser möter massmedierna.

Liksom lagkamraterna bredvid henne på podiet är hon uppklädd och nysminkad – fjärran från den tjej i blöt tävlingsdräkt vi timmarna tidigare sett genomföra ett av de sista träningspassen i snöfallet vid skidskyttestadion, cirka 40 minuters bussresa från Whistler, vilket i sin tur ligger drygt två timmar från huvudorten Vancouver.

Jonsson förefaller lika lugn och avslappnad som vanligt. Det dåliga vädret som plågat träningarna och som med stor sannolikhet kommer att skapa besvärliga förhållanden och tunga banor under lördagens tävling stör henne inte.

– Vi har haft väldigt dåligt väder i en tävling tidigare den här säsongen och det gick ju bra, säger Jonsson, som i Hochfilzen noterade en av säsongens fyra individuella segrar hittills.

Vissa idrottare får bara en möjlighet att vinna den tyngsta titeln. Helena Jonsson ses med fem segerchanser, inklusive stafetten, i sitt första OS. Samtidigt vet Sveriges stora guldhopp att premiären kan vara nyckeln till att infria de högt ställda förväntningarna.

Ett misslyckat sprintlopp kan göra att chanserna till pallplats försvinner även i tisdagens jaktstart. Skulle medaljerna utebli de första tävlingarna är det lätt att de negativa tankarna kommer krypande, men Jonsson vill inte tänka på det sättet.

– Det är klart att man vet att det påverkar, men även om det skulle gå dåligt i sprinten och jakten vet man att det kommer fler tävlingar, säger bragdmedaljören och Jerringprisvinnaren, som känner folkets stöd men samtidigt vet att många har stora förväntningar på henne.

– Fast någon press känner jag inte från någon annan än mig själv. Jag hoppas att de kommer att tycka lika mycket om mig om jag misslyckas, säger Jonsson.

Hon får frågan vad hon menar med att misslyckas.

– I det här sällskapet är det kanske om jag inte vinner allting, säger Jonsson och skrattar mot den församlade gruppen av reportrar.

Sedan fortsätter hon:

– Om jag inte får med mig någon medalj härifrån kommer jag inte att vara nöjd.