Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sport

Ryssland vann medaljligan

USA fick för första gången på tolv år släppa i från sig titeln i VM-friidrottens medaljliga. Ryssland var nämligen ensamt om att ta sju guld.

Men att Ryssland hamnar i topp beror på att Internationella friidrottsförbundet värderar guld – och inte antal medaljer högst. Den ryska medaljserien var sju guld, fyra silver och sex brons. Motsvarande serien för USA var 6–13–6.

Nikolaj Dolgopolov, vicepresident i internationella sportjournalistförbundet, har följt utvecklingen i sitt hemland på nära håll i över 40 år och han är förvånad över de ryska framgångarna:

– Jag hade räknat med bra resultat, men inte så här bra. Två medaljer i damernas höjd var en överraskning. Jag trodde också att Tatjana Lysenko skulle få en reaktion på sitt OS-guld i slägga, men hon var imponerande stabil. Aleksandr Menkov ryska rekord i längdhopp var också en positiv överraskning. De unga har visat att vi har en ny generation beredd att ta över, säger Nikolaj Dolgopolov.

Under de 13 VM-turneringar som varit sedan premiären i Helsingfors 1983 har USA bara missat segern i medaljligan två gånger. Den första var just i Helsingfors. Det var under dopningens gyllene epok som dåvarande Östtyskland tog tio guld, två mer än USA. Men Östtyskland var också det enda land där regeringen hade lagt upp strategin för att marknadsföra sitt land via idrotten – och ett avancerat dopningsprogram inom framför allt friidrott och simning.

Andra gången USA förlorade medaljligan var i Edmonton 2001. Då tog Ryssland och USA fem guld vardera, men Ryssland kom före tack vare fler silver.

Sverige kom, tack vare Abeba Aregawis guld på 1500 meter, delad tolva i medaljligan.