Svensk hockeys framtid

Så blev de världens bästa hockeyspelare

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Sture Nääslunds undersökning ingår i det projekt som ishockeyförbundets utvecklingschef Tommy Boustedt dragit i gång för att vända utvecklingen inom framförallt svensk juniorishockey.

Inom ramen för samma projekt har beteendevetaren Ola Berggren gjort en liknande undersökning. I en enkät har han frågat NHL-proffs och spelare i de högsta hemmaserierna om deras bakgrund som ishockeyspelare. Sammanlagt har 230 spelare tillfrågats.

Ola Berggren har kommit fram till liknande slutsatser som Sture Nääslund. Det är viktigt att hålla på med så många idrotter som möjligt så länge som möjligt för att behålla lusten och glädjen. Lika viktigt är det som brukar kallas "spontanidrott".

Bild

Peter Forsberg.

I snart ett år har Sture Nääslund letat efter framgångsformeln: Så blir du en av världens bästa ishockeyspelare. Ett av studieobjekten har han haft på nära håll - sonen Markus Näslund.

I snart ett år har Sture Nääslund letat efter framgångsformeln: Så blir du en av världens bästa ishockeyspelare. Ett av studieobjekten har han haft på nära håll - sonen Markus Näslund.

Paradoxen i svensk ishockey är att samtidigt som konkurrenterna straffar Hardy Nilssons manskap och juniorerna döms ut så kommer några av världens absolut bästa spelare från Sverige och de är ungefär lika gamla.

I sin ambition att vända dagens utveckling beslutade ishockeyförbundet att försöka förstå varför Mats Sundin, Peter Forsberg, Niklas Lidström och Markus Näslund är så framgångsrika.

Annons:

Uppdraget gick till Sture Nääslund, välkänd ungdomsledare i Ångermanland och far till en av spelarna det handlar om.

- Det vi är på jakt efter är om det finns någon gemensam nämnare, något som gör att man når sitt optimum utifrån den talang man har, säger han.

Sedan i februari har han djupintervjuat de fyra spelarna, talat med de övriga tres föräldrar, med ungdomstränare, klubbtränare och med NHL-coacher.

Preliminär titel är "Vägen till framgång". I sommar hoppas han ha ett svar på pränt, sedan är det meningen att resultatet ska komma varje klubb till del.

DN får ta del av det preliminära resultatet - de fyras gemensamma nämnare:

  • De har börjat tidigt, i 5-6 årsåldern.
  • De har hållit på med många sporter samtidigt, i stället för att först börja med en och sedan fortsätta med en annan.
  • De har tränat enormt mycket, eftersom de hållit på med många sporter.- Grovt uppskattat har det handlat om 20-30 timmar per vecka i 10-11-årsåldern.

  • En väldigt stor del av träningen har skett spontant och har inte varit organiserad av vuxna.
  • De har haft nära till isar. Sture Nääslund berättar att hemma i Bonäset låg det en plan runt knuten och det var endast en kilometer till den riktiga rinken i Järved. Men han säger att även Mats Sundin, uppväxt i Sollentuna, hade nära till is, till och med naturis.
  • De har ofta spelat mot äldre pojkar och deras kompisar på grund av att de varit så duktiga och att några av dem haft äldre bröder.- Niklas Lidström var liten som barn, men oerhört säker och tålig. Han var som en gummigubbe, de äldre killarna kunde inte tackla ner honom och han växte hela tiden i takt med att han fick hårdare motstånd.

  • De har alla haft en eldsjäl i sin närhet, antingen som tränare eller någon annan viktig person i klubben.- Niklas, som startade i Skogsbo, har talat mycket om bland annat Per Mårts som tog hand om honom som ung i hockeygymnasiet.

  • De har alla haft ett mycket starkt föräldrastöd.- Allt som behövts i stöttning har funnits där, samtidigt som de inte känt någon press eller tvång. Kanske med undantag för mig, säger Sture Nääslund.

    Han berättar hur han drillade sin son som liten parvel, men betonar att det skedde på dennes begäran.

    Sture Nääslund säger att han inpräntat vikten av att hålla sig på jorden, att inte glömma sitt ursprung och att vara tacksam för den gåva man fått, och hans bild är att de andra föräldrarna har haft samma förhållningssätt.

    - Pojkarna har fått grundvärderingarna hemifrån. Men det gäller också att hamna i bra klubbar där de får vara som en i laget.

    Sture Nääslund tror också att det varit en fördel att växa upp i orter eller klubbar med en stark ishockeykultur - där det uppfattats som positivt att hålla på med sporten.

  • Ingen har växt upp i skilsmässohem eller med en ensam förälder:- Jag tror faktiskt att det också har betydelse. Det känns att båda föräldrarna gett så mycket att det skulle ha varit svårt för en ensam förälder att klara av det, säger Nääslund.

    Finns det utrymme för "maskrosbarn" i den här hockeyvärlden?

    - Ja, det gör det. Men det kräver extra mycket av lagpappan, tränaren eller någon annan i klubben som kan kompensera det barnet inte får hemma. I dag ställs det oerhörda krav på den som vill vara en framgångsrik tränare på grund av den splittring som finns i samhället.

  • Samtliga har haft syskon.- De har lärt sig att det finns fler än de själva. De har inte stått ensamma i fokus.

  • De har haft ordnade vanor under uppväxten när det gäller mat, sömn, träning och så vidare. Inget har gått på lösa boliner.Kan man verkligen dra några slutsatser av endast fyra spelares erfarenheter?

    - Nog kan man göra sådana här guidelines (riktlinjer) utan att ha gjort en vetenskaplig undersökning. Och det kan man i alla fall säga, att de som gjort så här, de har också lyckats.

    Sture Nääslund säger att han under sin tid som ungdomsledare också sett flera exempel på motsatsen, hur talanger går förlorade. I ett konkret fall handlade det om hur en far och sedemera en tränare föll ur ramen:

    - Pojken var ett år äldre än Markus och en gudabenådad talang. Han hade kunnat bli en av Sveriges bästa centrar.

    Men när den unge talangen blev missnöjd av någon anledning, han kanske inte fick spela exakt så mycket som han ville, så slöt fadern upp bakom sonen och gnällde ännu mer.

    - Sedan gick grabben till en annan klubb med en tränare som straffade honom för farsans skull. Med rätt attityd i familjen och rätt tränare kunde han troligen blivit framgångsrik även internationellt, säger Sture Nääslund.

  • (Vad ar Twingly?)

    Visar 1-10 (av totalt 1).

    Andra har läst

    Mer från förstasidan

    reinfeldt500
    Foto:TT

     ”Vem är då otrygg?” Förre statsministern tillbaka i debatten.

     Ljud & Bild har valt ut årets favoriter. I fyra kategorier.

    london144
    Foto:Reuters

     Sex personer skadade. Olyckan inträffade när en soffa skulle flyttas.

    Annons:
    Anders-Svensson-144
    Foto:TT

     Analys. ”Klubben har meddelat att man vill sänka Svenssons lön under nästa säsong.”

     Elfsborg bryter med Anders Svensson. ”Är chockad och besviken”

    Annons:
    Annons:
    Annons:
    Annons:

    Spara 498 kr!

     Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

    Läs dagens tidning

     Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
    Annons:
    Annons:
    Annons:
    Annons: