Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sport

Samarbetet kommer att kosta en av dem OS-biljetten

Den ena har precis börjat hitta tillbaka efter utbrändhet.

Den andra var överlägsen på U23-nivå i fjol.

Mountainbikecyklisterna Alexandra Engen och Jenny Rissveds är beroende av varandra för att Sverige ska nå Rio-OS. Men lyckas de får bara en av dem får åka dit.

De tränar ihop, äter frukost ihop och skrattar tillsammans.

När DN träffar Alexandra Engen och Jenny Rissveds under en OS-uppladdning på Kanarieöarna syns de nästan alltid sida vid sida.

Duon måste samarbeta för att Sverige ska säkra en OS-plats i mountainbike. Men i slutändan är det troliga scenariot att bara en av dem får åka till Rio de Janeiro.

– Jag tänker att den som är bäst kommer att åka dit. Det är ganska enkelt, säger Alexandra Engen.

– Visar Jenny att hon är starkast kommer hon att åka, visar jag att jag är starkast förtjänar jag den platsen.

Jenny Rissveds tillägger:

– Det är så klart bra att vi är två, och jag är ju glad om Alexandra kommer tillbaka och samlar poäng.

– Men sen tror jag att vi båda är väldigt egoistiska, det måste man vara som elitidrottare. Jag vet att vi båda vill bli den som får åka till OS.

Vad det handlar om är ett snårigt OS-kval, baserat på nationsrankning i stället för individuell rankning, för mountainbikecyklisterna.

När säsongen drar i gång igen i februari och mars – världscupen börjar dock först i april – är Sverige på 19:e plats på damernas nationsrankning. Topp-17 krävs för en OS-plats. Nationer rankade 1–8 har två platser till Rio.

– Systemet är lite grann upplagt för stora starka cykelnationer, säger Peter Reinebo, verksamhetschef i Sveriges olympiska kommitté (SOK).

– Vi tycker att det är lite tokigt, men det är ingen nyhet.

Engen och Rissveds måste alltså jobba tillsammans för att köra upp Sverige till en OS-plats. Därtill krävs att ytterligare en åkare (Åsa Erlandsson) kör in poäng på mindre tävlingar – men det är i världscupen som placeringar på nationslistan främst ska tas.

Jenny Rissveds var överlägsen i världscupens U23-klass i fjol. 21-åringen vann samtliga deltävlingar på ungdomsnivån och går nu upp till seniorklass, där chansen för ännu mer poäng finns.

– Det känns som att jag behöver lite mer utmaning och ta nästa steg, säger hon.

– Jag är jättenöjd med min världscupsäsong, jag har inte kunnat göra bättre resultat.

Räkna med att talangen från Dalarna blir att räkna med också under OS-året 2016.

Det är så klart bra att vi är två, och jag är ju glad om Alexandra kommer tillbaka och samlar poäng. Men sen tror jag att vi båda är väldigt egoistiska, det måste man vara som elitidrottare. Jag vet att vi båda vill bli den som får åka till OS.

Det är bara ett problem. För en svensk OS-plats räcker alltså inte Rissveds poäng. Även Engen måste ut och tävla och hon måste göra det bra. Men 28-åringen som blev sexa i OS i London 2012 har inte kört en enda tävling i världscupen – sedan 2014.

2014 tog den småländska cyklisten timeout från sporten på grund av utbrändhet.

Men vägen tillbaka har börjat, och i fjol var hon tillbaka i SM (tvåa bakom Rissveds) och i två tävlingar i tyska Bundesliga.

Vad har motiverat dig att komma tillbaka?

– Jag har hela tiden tänkt att jag ska ta mig tillbaka, säger Alexandra Engen.

– När det händer något – till exempel en skada eller i mitt fall en utbrändhet – blir delmålet att först bli bra. Men sen kan man ta upp sitt huvudmål igen.

Besvären med utbrändhetssymptom började redan 2013.

– Jag körde hela den säsongen, men jag kände på hösten att det inte var bra, säger hon och förklarar:

– Det var både fysiskt och psykiskt. Det gick liksom inte mer. Jag försökte in i det sista tänka att ”det här går”, men sen insåg jag att jag höll på att ha sönder mig själv.

Vad tog dig dit, tror du?

– Det var en totalsumma av livet kan man säga. Det gick bra i idrotten och det var mycket resdagar. Jag hade nästan 200 resdagar det året och jag ville prestera på topp i varje race.

– Sen bodde jag själv utomlands i Tyskland, jag pluggade vid sidan av och ville väldigt mycket – också vad gäller familj och församlingen (Engen är troende kristen).

– Totalsumman blev lite för mycket för en människa.

28-åringen har slagit sig ner i morgonsolen på hotellanläggningen på Fuerteventura. Klockan är strax före åtta, charterturisterna sover fortfarande men när intervjun med DN är över väntar ett tufft träningspass på den bergiga vulkanön.

Engen tänker efter en stund innan hon tillägger:

– Jag funkar lite så att jag bara gör saker, det är min största tillgång men också det som kan bli mitt fall. Så är det väl för många idrottare.

När hon väl bestämt sig för att ta en paus lämnade Engen Tyskland och flyttade hem till sina föräldrar i Jönköping. Ibland ”tjuvtittade” hon på mountainbike på tv – men oftast inte.

– Jag insåg att jag inte kommer ha något med cyklingen att göra och jag hade inte energi till någonting, säger hon.

Hur var det de värsta dagarna?

– Då sov jag mest. 13–14 timmar. Gick upp och åt, gick och la mig, gick upp och åt och gick och la mig igen.

– Allt blir liksom jobbigt. Det kan vara jobbigt och sitta och prata en timme med din bästa vän, för att det gör dig jättetrött.

När kände du att du började komma tillbaka?

– Det där är ju en process. Jag är fortfarande i den, säger Alexandra Engen.

Fokus är på att komma tillbaka fullt ut, säger hon. Att köra världscupen i april är planen, och konkurrenten och landslagskompisen Jenny Rissveds gläds så klart åt förstärkningen.

– Jag har liksom alltid litat på att Alexandra ska komma tillbaka och att hon ska ta poäng. Jag har väl inte riktigt förstått förrän nu att vi inte har tillräckligt med poäng för OS, säger Rissveds och fortsätter om rankningssystemet:

– Mina poäng räcker inte. Jag kan tycka att det är synd. För det är ju egentligen inte mitt ansvar att få ut åkare på tävlingar.

Enligt Rissveds finns flera svenska åkare som kan samla poäng, men det är först under hösten som Svenska cykelförbundet har skickat ut cyklister till mindre tävlingar för på så sätt att förbättra den svenska rankningen.

– Hade bara någon tagit tag i det och skickat ut folk hade vi kunnat samla mer poäng än vad vi gjort i nuläget, säger hon.

Det är i maj som OS-ödet avgörs utifrån rankningspositionen.

Därefter är det upp till SOK att, om Sverige klarat topp-17, dela ut OS-biljetten till en av åkarna.

Hur påverkar kvalsystemet relationen mellan dig och Alexandra?

– På tävlingsbanan är vi konkurrenter, men privat spelar det ingen roll. Där är vi kompisar, säger Rissveds.

Hon fortsätter:

– Det känns som att det viktigaste ändå är att vi får en plats. Det vore ju jättetråkigt om inte Sverige fick någon plats alls.

– Sen hoppas jag ju så klart att det är jag som får den platsen.

Med tanke på Jenny Rissveds succéår 2015 är den tanken inte svår att förstå.

Utöver totalsegern i världscupens U23-klass tog hon brons i U23-VM och blev därtill trea i för-OS, på blivande OS-banan i Rio, på seniornivå.

– Det är en teknisk svår bana, mycket stenar och hopp, säger Rissveds.

– Jag är duktig tekniskt, så det passade mig bra. Jag märkte att jag kunde få tid till de andra i de tekniska partierna och sen kunde jag nästan återhämta mig lite på platten.

Hur förklarar du alla framgångar?

– Jag tror att det beror på att jag har tagit ett kliv framåt mentalt. Det var mitt andra år som proffs och jag har kommit in mer i det, säger hon.

Har du hunnit med själv i tanken, allt har ju gått väldigt fort?

– Jag går nog inte runt och tänker på att det har gått bra, det är mer när någon säger det – som när du säger det nu – som det är häftigt! säger Rissveds och skrattar.

– Det får landa i en så småningom.

Var säsongen 2016 landar i återstår att se.

Förutom världscupen väntar EM på hemmaplan innan den eventuella OS-festen. Jenny Rissveds eller Alexandra Engen kan jaga medalj i Rio – om nu bara poängen räcker.

Fakta. Programmet fram till OS
  • Sverige jagar en OS-plats i damernas mountainbike (OS-grenen cross country). Topp-17 på en nationsrankning, där Sverige just nu är 19:e, krävs.
  • Tre svenskor måste tillsammans samla ihop rankningspoäng, på större och mindre tävlingar. De som sedan gör upp om en eventuell OS-plats är Jenny Rissveds och Alexandra Engen.
  • Här är säsongens höjdpunkter innan OS-kvalet avgörs i slutet av maj.
  • 23–24 april: Världscupen i Cairns, Australien.
  • 5–8 maj: EM i Jönköping, Sverige (räknas inte med i OS-poängjakten).
  • 21–22 maj: Världscupen i Albstadt, Tyskland.
  • 28–29 maj: Världscupen i La Bresse, Frankrike.
Fakta. Jenny Rissveds

Foto: Urs Lindt Bildbyrån

  • Född: 6 juni 1994.
  • Sport: Mountainbike.
  • Klubb/proffsstall: Falu CK / schweiziska Scott-Odlo MTB Racing Team.
  • Främsta meriter: (i OS-grenen cross country): Trea i för-OS 2015, brons i U23-VM 2015, silver i U23-EM 2013, totalseger i världscupens U23-klass 2015, sex delsegrar i världscupen (U23) 2015 och en i världscupen 2014. I icke-OS-grenen sprint har Rissveds bland annat tagit EM-guld (2013).
Fakta. Alexandra Engen
Foto: Joel Marklund Bildyrån
  • Född: 5 januari 1988.
  • Sport: Mountainbike.
  • Klubb/proffsstall: Jönköpings CK / tyska Ghost Factory Racing Team.
  • Främsta meriter: (i OS-grenen cross country): OS-sexa 2012, totalsegrare i tyska Bundesliga 2012, guld i U23-VM 2010, guld i U23-EM 2010, silver i U23-EM 2009. I icke-OS-grenen sprint har Engen bland annat tagit två VM-guld (2012 & 2013).