Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sport

Sara Algotsson Ostholt guidar till fälttävlan

Foto: Nils Jakobsson / Bildbyrån

Fälttävlan kallas ibland för ridsportens formel 1 för den fart och mod som krävs för att rida den tuffa terrrängbanan. Andra jämför fälttävlan med triathlon, eller med friidrottens mångkamp, eftersom den innehåller flera grenar.

Inför EM i Malmö som startar i dag berättar OS-silvermedaljören Sara Algotsson Ostholt i DN vad som krävs av både ryttare och häst i de tre olika grenarna som ingår i fälttävlan.

Dressyr (halva EM-startfältet rider på torsdag och den andra halvan på fredag)

I dressyrprogrammet ska ekipagen visa de tre gångarterna skritt, trav och galopp men programmet innehåller också en del mer avancerade rörelser som till exempel förvänd galopp och galoppombyte.

I likhet med en vanlig dressyrtävling omvandlas domarnas poäng till procent. Hög poäng ger hög procent.

Men i fälttävlansdressyr räknas poängen om ytterligare en gång, från procent till straffpoäng. Ekipaget med högst procent får lägst straffpoäng. Den poängen tar de sedan med sig under resten av tävlingen.

Sara Algotsson Ostholt om dressyren:

– Precision och att hästen är lösgjord och lydig är oerhört viktigt i vår dressyr. Samtliga rörelser måste göras vid rätt bokstav (bokstäver finns utställda längs med dressyrbanan), och det är viktigt att göra rörelserna fullt ut.

– Går hästen hela programmet i en jämn form och gör rörelserna vid rätt punkter får ekipaget bra poäng även om hästen inte har den bästa gången. Det är en skillnad jämfört med de hästar som tävlar enbart i dressyr. De måste ha en bra gång om de ska ha någon chans.

– Fälttävlansryttarna har blivit mycket bättre på att rida dressyr, något som gör att straffpoängen de senaste tio åren har krupit ner med 15 straff.

– Vill du vara med och tävla om medaljerna i EM bör du helst vara under 40 straffpoäng.

Terrängritt (avgörs på lördag)

Terrängbanan på Ribersborg i Malmö är 6.000 meter lång, och väldigt spektakulär eftersom flera av hindren står längs med Öresund.

Terrängritten brukar vara den delen som lockar mest publik. Under förra årets världscup, när det var gratis entré, var det nästan 40.000 åskådare längs med banan.

En mästerskapsbana innehåller ett 30-tal hinder, men antal språng som hästarna ska hoppa kan vara så många som 45 eftersom många hinder är så kallade kombinationer och då innehåller både två och tre hinder.

Första vägran på ett hinder ger 20 straffpoäng, andra vägran på samma hinder 40. Stannar hästen tre gånger blir ekipaget utesluten. Trillar ryttaren av eller rider omkull ger det 60 straffpoäng.

Missar ryttaren maxtiden, för att klara maxtiden ska ekipaget rida i ungefär 35 kilometer i timmen, får de 0,4 straffpoäng för varje påbörjad sekund.

Sara Algotsson Ostholt om terrängprovet:

– Även här är det viktigt att hästen är lydig. Den måste också vara lyhörd för ryttarens hjälper och den måste vara modig. Är den lyhörd för hjälperna går det att rida fort utan att riskera något.

– De senaste åren har terrängbanorna blivit mer tekniska. Tidigare fanns det raka linjer mellan hindren i en kombination, nu är det s-linjer som gäller. Det ställer ännu högre krav på att hästen är välriden.

– Att det är fasta hinder (bommarna går inte att riva) gör att sitsen är viktig. Ryttarna måste rida i en så kallad säkerhetssits. I hoppning sitter ryttaren nästan bakom rörelsen, men i terrängen måste ryttarnas fötter vara längre fram och överlivet något längre bak både när man närmar sig hindret och i språnget. Om hästen slår i hindret är risken då inte lika stor att ryttaren far framåt och i värsta fall trillar av.

– Vattenhinder är ofta spektakulära, men de är inte alltid de svåraste att rida. Det som kan skapa osäkerhet är att ryttaren aldrig riktigt vet hur djupt vattnet är där hästen landar. Landar man där det är som djupast finns risken att både häst och ryttare tappar balansen.

Banhoppning (avgörs på söndag)

Hoppbanan består av tolv hinder med en maxhöjd på 1.30 meter.

Ryttarna rider banan en gång, till skillnad mot i OS då fälttävlansryttarna hoppar banan två gånger.

River ekipaget ett hinder får de fyra straffpoäng. Första vägran ger också fyra straffpoäng. Vägrar hästen två gånger blir ekipaget uteslutet.

Överskrids maxtiden får ekipaget 1 fel för varje påbörjad sekund.

Det ekipage som har lägst antal straffpoäng sammanlagt efter de tre olika delmomenten vinner.

Sara Algotsson Ostholt om banhoppningen:

– I terrängen, som avgörs dagen före, har hästarna fått lov att hoppa lite längre och flackare. Där vill man inte att de ska hopp högt och runt eftersom det kostar tid. Dessutom sliter det för mycket på hästarna när de landar om de har hoppat för högt.

– I banhoppning ska de däremot gå närmre hindrena och hoppa rundare. Nästan alla fälttävlanshästar är duktiga hopphästar, men att få dem spänstiga igen dagen efter terrängen när de är trötta i musklerna kan vara ett problem.

– För att lyckas med det brukar jag redan tidigt på den sista tävlingsdagens morgon ta ut mina hästar och hoppa ett par språng. Jag har märkt att det fungerar bra på både Bigsy och Wega. De får en chans att mjuka upp musklerna, och jag får en chans att korta ihop dem och få dem att börja tänka banhoppning.

TV-tider

Torsdag 29 augusti SVT1 16:00-17:55 Sammandrag från dressyren
Fredag 30 augusti SVT1 16:00-17:55 Sammandrag från dressyren
Lördag 31 augusti SVT1 10:00-16:00 Direkt från terrängen
Söndag 1 september SVTPlay 11:00-14:00 Direkt från banhoppningen
Söndag 1 september SVT1 14:00-16:00 Direkt från banhoppningen