Att Sävehof dominerar i det svenska damlandslaget är ingen nyhet. Men aldrig tidigare har så många spelare som spelat i ett visst klubblag också samlats i landslaget.
Många anser att det är för många och menar att Sävehof favoriseras av förbundskapten Per Johansson.
Ett exempel på det skulle vara när Johansson valde att ta med Sävehofs Hanna Fogelström i stället för Lugis Nathalie Hagman till VM.
Den kritiken tar både Per Johansson och Sävehof lätt på.
– Det är klart att det varit ett väldigt tjat om att det är många Sävehofare, säger ”Bagarn”.
Han var själv med som assisterande förbundskapten under EM 2010. Frågan är om han känner Per Johansson så bra att han kan snacka in sina spelare i VM-truppen.
– Jag har inget med landslagsuttagningarna att göra längre, jag tränar Sävehof och är bra kompis med Per. Jag blev själv förvånad när han valde Fogelström men samtidigt förstår jag uttagningen, hon är en bra spelare.
Sävehof har en kultur som förts vidare av ledare som Gunnar Quist, Rustan Lundbäck och ”Bagarn” Johansson.
– Det ligger idogt arbete bakom framgångarna och vi har en miljö där alla tränar, menar ”Bagarn”. Som ledare i Sävehof kan man aldrig slå sig till ro. Det gäller hela tiden att hitta nya vägar som utvecklar både mig och laget.
Vänstersexan Jessica Helleberg började spela handboll i Sävehof när hon var elva år.
– Jag gillar lagidrott och fastande direkt, berättar Helleberg.
När Helleberg, som nu är proffs i danska Esbjerg, spelade ungdomshandboll i Sävehof fanns också Johanna Ahlm och Cecilia Grubbström i laget. Sävehof vann det mesta i sin årsklass.
– Det är en trygghet att ha sina gamla lagkamrater i ett landslag, absolut. Sävehof satsar ganska stort från det man är rätt liten och det finns en vinnarkultur i klubben. Man ska ha kul också, men man vill också gärna vinna.
Förbundskapten Per Johansson ser Sävehof som ett föredöme i svensk damhandboll.
– De har en bra träningskultur och många duktiga ledare från ungdomsnivå och uppåt. De är ute tidigt och blir ganska världsvana, menar Johansson. De har en förmåga att skapa spelare som inte hoppar över några steg i utvecklingen.
Att spelarna känner varandra från klubblaget ser Johansson bara som en fördel.
– När Fogelström kommer in så kanske det blir en trygghet för henne att bo med Jamina Roberts.
Förutom de sociala aspekterna finns det också vinster att göra i själva spelet.
– Det finns saker som Gulldén och Johanna Ahlm har kvar från tiden i Sävehof och ett visst spel mellan Roberts och Fogelström, sånt vill vi givetvis utnyttja, menar Johansson. Det lilla spelet kan vara nog så viktigt. Det finns andra spelare som också spelat mycket tillsammans och där har vi något vi kan utveckla vidare.