– Det är jättekul och man måste vara bra på så många olika saker. Jag lär mig nya grejer varje träning och kan inte tänka mig att något annat skulle passa mig bättre, säger Jim, som i ett halvår kört nybörjar-MMA i Stockholm.
Debatten blev intensiv när det plötsligt uppdagades att MMA (mixed martial arts) via Kampsportsförbundet valts in i Riksidrottsförbundet.
Sporten, en blandning av olika kampsporter där slag, sparkar och kamp på mattan är tillåten, är en av de snabbast växande just nu. Uppskattningsvis tränar upp emot 4.000 MMA i Sverige i dag.
DN besökte en träning hos Hilti BJJ i en före detta fabrikslokal i Södra Hammarbyhamnen med madrasserade väggar och golv. Med 20 nybörjarfighters och två tränare blir det trångt.
Uppvärmningen skulle få många elitidrottare att kippa efter andan. Jim Gustafsson tar en kompis på ryggen och går på alla fyra över golvet. I nästa del står en kille stadigt på mattan. Hans kompis hoppar upp på honom och klättrar runt hans kropp. Svettigt för båda.
Därefter olika teknikövningar med både slag och sparkar mot vadderade dämpkuddar man spänner fast på underarmarna. Till sist brottning på golvet med olika greppövningar.
– Det är de tre tårtbitarna som alla är lika viktiga, förklarar Jim efter passet som avslutas med sparring.
Här går det riktigt hett till. Det märks att det är stora skillnader i kunskap i denna nybörjargrupp.
– Möter man en jämbördig kan man öka intensiteten. Ställs man mot en sämre sänker man sin egen nivå och tränar mer på teknikerna, säger Jim, vars t-shirt är genomblöt efter det dryga timmen.
Mohammad Babadivand, som gått tolv MMA-matcher som amatör och två som proffs, tränar Jim.
– Det viktiga är att lära in grunderna att hålla sina positioner. 50 procent bygger på teknikerna. Men du måste vara väldigt bra tränad för att använda dem, säger han.
Jim kör två gånger i veckan på Hilti, annars kör han hemma själv.
– Jag springer, kör teknikövningar och balansträning, berättar han, en 18-åring som spelat fotboll och till och med har ett SM-tecken i vattenpolo.
Men lagsporterna gav honom inte det han sökte efter.
– Jag var aldrig varit intresserad av kampsport. Det såg så våldsamt ut tyckte jag. Sen träffade jag en kille på gymnasiet som höll på. Han var stor, men snäll.
– Jag bad honom visa mig lite och han tog med mig på en kickboxning. Tyckte det var skitkul direkt.
– Det är främst träningsformen som är så kul, så allsidig. Över 95 procent som håller på kör det också bara som träning.
Kommer du att gå matcher?
– Ja. Kanske redan i januari i submission wrestling, brottningsdelen av MMA. Den jag är bäst på för jag har kört brasiliansk jiu-jitsu innan.
Då MMA tillåter slag, sparkar och kamp på golvet tycker många den ser extra brutal ut.
För att få tävla i MMA måste man utbildas i olika steg, där man går via submission wrestling över shootfighting, sparkar och slag med skydd och inga knockoutsegrar, för att till slut nå MMA.
Jims föräldrar gillar inte att han håller på med den här sporten.
– Det är bara busar som håller på säger pappa. Det är inte fler busar här än i andra sporter, menar Jim.
Du själv gillade ju inte kampsport, så hur känns det nu när du måste försvara ditt val av sport?
– Det är tråkigt att den synen finns, men alla har väl sina fördomar. Först när jag fick lära mig mer insåg jag ju vad det var.
– De som kritiserar sporten får alltid stort utrymme i medierna. Det blir tröttsamt. Men det man är rädd för och inte förstår vill man distansera sig ifrån, säger Usama Aziz, en av de bästa i Sverige, som också tränar ungdomar.
– Ungdomar har alltid en förmåga att leta upp det de tycker är häftigt. Det ihop med en inneboende drift hos unga killar att brottas, mäta sina krafter och kämpa tror jag gör MMA som attraktivt.
Usama framhåller kampsporternas betydelse för vilsna unga.
– Jag har aldrig upplevt att killarna kommer för att lära sig slåss. De kommer för att de tycker det är kul. Det är ganska timida grabbar, nästan lite nördiga, som gillar det här med alla tekniker.
Han berättar om en klubb han hjälper som hade öppet hus. En kille kom dit och det visade sig att han hade det trassligt hemma.
– Han behövde bra förebilder och något att göra. Han fick träna gratis hos oss, säger Usama.
– Ingen lagsport har gett mig den sammanhållning som finns här, understryker Jim och sällan ser man tonårsgrabbar som kramas eller ger varandra uppmuntrande klappar på axlarna strax efter att de intensivt sparkat eller slagit mot varandra.