Robin Söderling hade som bäst nått semifinal i Båstad.
Det var 2004.
Fem år senare kom han till den svenska tennismeteropolen som storfavorit, höll för trycket och spelade hem sin första utomhustitel på ATP-touren.
– Det här är så jäkla fantastiskt. Jag vet inte vad jag ska säga, jublade en rörd 24-åring direkt efter matchen.
Han inledde finalen säkert.
Första set var över på 36 minuter, sedan han snabbt gått upp i en 3–0-ledning. Matchen bjöd dock på långa bolldueller och i andra set blev den 61:a-rankade argentinaren allt svårare att knäcka.
Monaco vände underläge 2–4 till 5–4 och hade två setbollar vid ställningen 5–4 i Söderlings serve, men svensken stod emot, ordnade tiebreak och fick så äntligen sin drömseger – utan att ha förlorat ett enda set i turneringen.
– Det var rätt mycket lättnad efteråt. Jag kände från mitten av andra set att han faktiskt spelade bättre än jag, han missade nästan ingenting, säger Söderling.
– Han är den bästa som jag har mött här i veckan, och jag höjde mig ju faktiskt också.
Direkt efter matchen hävdade Söderling att Båstadsegern till och med slog högre än en grand slam-titel, men efter att segerruset lagt sig något backade han på den punkten.
– Nja, jag tog väl i lite där, säger han med ett leende. Men förutom någon av grand slam-turneringarna är det i Båstad som jag alltid har velat vinna. Det är ju det som jag alltid har drömt om.
Framgångarna tidigare i år, i Paris och Wimbledon, är det som skapat självförtroendet som behövdes för att bli förste svenske Båstadvinnaren på nio år.
– Ja, jag har ju vunnit många matcher, och det är ju det bästa för självförtroendet. För att ta de viktiga poängen måste man ta initiativet, och det har jag verkligen vågat göra här.
Någon dubbel vinnare blev Söderling däremot inte. Tillsammans med Robert Lindstedt förlorade han dubbelfinalen mot Jaroslav Levinsky, Tjeckien/Filip Polasek, Slovakien med 6–1, 3–6, 7–10.
Men den förlusten spelade kanske mindre roll för västgöten, som nu klättrar en placering på världsrankingen.
Nästa mål: Topp-tio.
– Det är en magisk gräns som jag gärna vill passera.