Sprintbanorna har blivit allt längre och hårdare. De sju världscupsprinter som körts i vinter har i de allra flesta fall legat mellan 1 400 och drygt 1 700 meter, herrarnas VM-sprintbana i Liberec är till exempel 1 575 meter.
Till den här säsongen höjdes maxgränsen för herrbanor till 1 800 meter, med motiveringen att de klassiska sprinterna kan göras bättre.
Ett medvetet agerande av Internationella skidförbundet (Fis).
- Frågan är om skidsporten är stor nog till att vi är två grupper löpare, sprinters och traditionella, säger Vegard Ulvang i Fis längdkommitté.
- Vi har gått från en enda grupp åkare till klassiskt och fristil och sprint och distans och maraton. Det ger möjligheter till fler löpare, men för de som sitter hemma och ser på tv blir vi kanske för breda.
- För närvarande har jag argumenterat för att sprinten kanske borde vara ännu längre. Då hade vi varit en grupp manliga löpare, som damerna i dag. Det är mycket enklare att förhålla sig till.
En utveckling som världens bästa sprintspecialister vänder sig mot.
- Sprint ska vara sprint. Det får inte bli så att sprint blir en transportsträcka fram till en spurt. Det ska vara maxkörning. Där får Fis tänka till lite. Nu räcker det, säger Emil Jönsson.
- Det är en risk om det är för långt. Som sprint har varit har det varit tryck hela vägen och det är attraktivare för publiken att se, säger Ola Vigen Hattestad.
Längre sprinter tänjer också gränserna för vad åkarna klarar fysiskt.
- I dag är vi i övre gränszonen, säger Jönsson. Är det över fyra minuter per lopp så är det är inte det vi tränar för, utan för någonstans mellan 2,5 till 4 minuter.
- Jag tycker sprinten ska vara 1 200—1 400 meter, säger Hattestad. Det är så den fysiologiskt har blivit definierad.
Fysiologiskt befinner sig sprinten i dag mellan 800 och 1 500 meter i en jämförelse med friidrott.
- En 1 500-meterslöpare kan löpa 10 000 meter, en 800-meterslöpare springer aldrig så långt. Vi måste välja om vi ska dela oss i två kategorier. Just nu är det bara Sverige och Norge som prioriterar. Det är för lite internationellt bredd att göra den splittringen nu.
- I de sprinter vi har haft upp mot 1 800 meter så har faktiskt Axel Teichmann och Dario Cologna kunnat gå till final, och fler och fler kombinerar. Så med 1 800 meter är vi kanske där vi ska vara. Utvecklingen får visa det, säger Ulvang.
Att sprintspecialisterna riskerar att dö ut vill Jönsson inte tro.
- Det tror jag är ganska riskfritt. Jag vet att det är såpass många som tycker om sprint.