Går det bra för laget går det bra för staden. Ny forskning visar att idrottsliga framgångar ofta gör att en stads befolkning ökar. "Man vill flytta dit där det är bra tryck", säger Lars Behrenz, nationalekonom vid Växjö universitet.
En forskargrupp vid Växjö universitet har gjort en jämförelse mellan åtta svenska orter med högskola och liknande näringsstruktur. Resultatet de fått fram är att befolkningen ofta ökar när staden under en längre tid haft ett elitlag i fotboll eller ishockey. Lars Behrenz är ansvarig för rapporten.
- Ett saftigt exempel är Halmstad. Sedan Halmstad BK gick upp i allsvenskan 1972 har befolkningen ökat med 18.000 invånare. Hässleholm som saknar elitidrott ökade samtidigt med 2.000 invånare, trots att städerna är väldigt lika i övrigt, säger han.
Lars Behrenz hypotes är att ett elitidrottslag skapar en god stadsstämning som sedan smittar av sig på näringslivet. Nyföretagande, framtidstro och stolthet följer därefter.
- Företag och studenter tänker på sådant när de ska välja stad. Kommunerna borde fundera lite på det när man pratar utveckling. Idrott är en viktig bit och inte bara ett nöje.
Han är noga med att betona att många andra faktorer spelar in i en stads utveckling. Stämmer teorierna kan dock idrotten räknas som en allt viktigare ekonomisk fråga.
- En individ genererar ju kanske 100.000 i skatteintäkter. Gångar man det med några tusen blir det enorma belopp för en enskild kommun, säger han.
Jönköpings befolkning har ökat med omkring 16.000 invånare sedan hockeylaget HV71 tog sig till elitserien 1985.
- Om man följer våra metoder så hade det varit lägre ökning om de inte gått upp, säger Lars Behrenz.
Så om Enköping går upp i allsvenskan och håller sig där så borde befolkningen öka rejält?
- Ja, det tror jag.