Den 28-åriga svenskan, som är född i Kenya, möttes av stående ovationer när hon sprang in på Stockholms stadion.
Tidtagaruret stannade på 2.33.52.
– Jag trodde nästan det var fel på klockan. Tänk att det går att springa så fort i den här värmen, säger Isabellah och skakar på huvudet.
Tiden var 22 sekunder snabbare än förra årets tid i Stockholm Marathon.
Men trots att hon sprang under kvalgränsen till VM är det inte aktuellt med VM i Berlin i augusti.
– VM ingår inte planeringen. Jag kommer att tacka nej om dom frågar mig, säger Isabellah med ett leende som kan misstolkas.
Glädjen över att ha vunnit loppet går dock inte att ta miste på.
Hon hyllades av publiken och hennes och make Lars Andersson var rörd och lycklig.
– Jag visse att Isabellah hade kapacitet att springa fort och att vinna Stockholm Marathon två gånger i rad är stort, säger han.
Tvåa i damklassen blev Lena Gavelin.
För sjätte gången blev det kenyansk seger i herrklassen.
Någon som hört talas om Paul Kipkemei?
– Jag kände inte till honom, säger Said Regragui från Hässelby SK, som blev bäste svensk på tredje plats.
Sex sekunder från andraplatsen.
Och sju minuter bakom vinnaren.
Paul Kipkemei vann på 2.15,34, den bästa vinnartiden på fyra år och den den största segermarginalen hittills i Stockholm Marathon.
– Jag disponerande loppet perfekt och öppnade lugnt första varvet och hade bra krafter kvar och plockade många placeringar sista delen, säger Said som nu tog sitt fjärde SM-guld.
Paul Kipkemei såg inte direkt plågad ut när han korsade mållinjen.
– Efter 25 kilometer kändes det som jag skulle vinna. Jag kunde springa avslappnat, säger han.
Under Stockholm Marathon tävlades det också på 10.000 meter. Det var den olympiska mästarinnan Meseret Defar på 5.000 meter som nu debuterade på den dubbla distansen.
Den etiopiska stjärnan sprang på 31.07,34, det var i alla fall världsårsbästa och Stadionrekord.
– Men jag är besviken. Det var för varmt och jag hade problem med vinden, säger hon.
Etiopiskan backades upp av två landsmaninnor och ”haren” Malin Kemi från Spårvägen. Ytterligaren en hjälpryttare skulle ha varit med, men fransyskan Jennifer Lozano drog sig ur i sista stund.
– Man blir varse den svenska standarden när man möter afrikanska stjärnor. Men det var i alla fall kul att vara med, säger Malin Kemi som klev av efter tre varv, 1.200 meter.
– Jag sprang ungefär enligt kalkylen. Jag är nöjd med min insats, men det var tufft i värmen, säger Malin.
Meseret Defar fick i alla fall ett lopp till i kroppen inför VM i Berlin där hon planerar att springa både 5.000 och 10.000 meter.