Han mötte en vitrysk Minsk-man i bronsmatchen, Joseb Tjugosjvili.

Som stångades, höll fast och gick till så hård offensiv i tredje perioden att svenskens vänstra ögonbryn slogs i blod.

När det var tre sekunder kvar av matchen och 120-kilosbrottaren Johan Eurén låg på mage med en frustande vitryss ovanpå sig, slog Tjugosjvili frustrerad handflatan i Euréns bakhuvud.

– Han blev sned och stångades lite.

– Men jag kan ta det, inga problem, säger Eurén och ler brett.

En kazak.

En ungrare.

En iranier.

Och så vitryssen.

Det var dagens skörd.

Enda förlusten kom mot esten i semifinal.

– Det har fungerat jättebra.

– Kanske har jag haft lite problem i stående, men det är klart att detta är jätteskönt.

Han var nervös, sade han, i alla fall före första matchen och han sov inte många timmar natten före.

Men respektlös var han, och utstrålade kompetens och vilja och han gjorde helt enkelt en imponerande OS-debut.

Alla som känner honom vet att han är en ovanligt go gubbe från Partille.

Nu vet också alla som inte känner honom att han är en av världens bästa brottare.

Lägger man ihop alla lyft och rullningar drog han denna långa brottarmåndag vid Themsen säkert iväg ett halv ton, den björnstarke rörläggaren från Björndammen.

Mellan matcherna laddade han med fett och kolhydrater.

– Låter inte så gott kanske, men det behövs.

Och vad händer nu?

– Först är det prisutdelning och sedan får man väl gå hem och lägga sig.

Men Håkan Dahlby pratade champagne och Lisa Nordén om tårta?

– Jag hänger på. Jag är inte svårflörtad, säger Johan Eurén.

Vad som imponerade mest under hans fem matcher var brottningen i parterr, såväl i under- som överläge.

I de första tre plockade han poäng i samtliga.

Det var i semifinalen mot esten Heiki Nabi som oturen, och domarna, grinade honom i ansiktet.

I andra ronden återstod fyra sekunder när en undflyende est kravlade sig ut mot mattringen och Eurén fick ett grepp och rullade honom.

Men bara nästan och inte helt runt.

Först fick Eurén poängen men efter kamerakoll togs den bort.

– Jag förstod aldrig varför den poängen kom så det var nästan självklart att den skulle bort, sade Johan Eurén.

Fyra sekunder till, så hade han alltså varit i OS-final.

Johan drog nitlotten i sista och Heiki Nabi gjorde sig inte bara tung som en blysäck, han kravlade och kröp som den värsta ödla, och lyckades vinna.

– Lite surt, men bronsmedalj är grymt stort, säger Johan Eurén.

– Den här ska hamna överst i prisskåpet.