Göteborg.
Stefan Olsson fick dra på sig en av Robert Kronbergs gamla slitna heldräkter. Sedan blev han slängd i vattengraven.
Så brukar det sluta för förbundskaptener efter dubbelsegrar i Finnkampen.
När han hade fullbordat ärevarvet med alla de aktiva runt ett halvglest men jublande Ullevi och fått på sig en torr tröja sa Stefan Olsson:
– Detta var en jäkligt viktig och välförtjänt framgång för svensk friidrott. Vi har haft ett motigt år, fått smällar, kämpat på, fått fler smällar, och nu fick vi äntligen jubla.
För en finländsk journalist förklarade han vad som avgjorde herrkampen med de här orden:
– It was the Swedish jävlar-anamma-fighting-face.
Han tänkte bland annat på Johan Wallerstein som jagade ifatt Matti Räsänen på sista varvet på 5 000 meter, gick förbi i sista kurvan och stod emot finländarens motattack.
Svensken var sju hundradelar före i mål och blev tvåa efter suveräne Olle Walleräng.
Han tänkte på Gabriel Wallins spjutkast på 79,69 som räckte till en sensationell andraplats.
– Det kom som en blixt från en klar himmel.
Och han tänkte på de tre unga löparna i det avslutande 800-metersloppet där Sverige hade råd att förlora med 8–14 – men överraskande vann grenen med 12–10 tack vare andra, tredje och fjärde plats.
Damernas kamp blev ingen kamp. Svenskorna var för bra och avgjorde tidigt.
Och den där fula gula gamla Kronbergdräkten, den ska Stefan Olsson springa
Göteborgsvarvet i nästa år. Det lovade han att göra om det blev svensk dubbelseger i Finnkampen.
– Jag ska börja träna nu, sa förbundskaptenen.
Herrar: 208-200
Damer: 213-197