Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sport

Tuffare regler kan göra SHL till en stängd liga på sikt

Färjestad och Linköping är SHL-lagen med störst respektive minst eget kapital efter säsongen 2016–17. På bilden ses Sebastian Erixon och Niklas Persson från en träningsmatch i augusti.
Färjestad och Linköping är SHL-lagen med störst respektive minst eget kapital efter säsongen 2016–17. På bilden ses Sebastian Erixon och Niklas Persson från en träningsmatch i augusti. Foto: Fredrik Karlsson Bildbyrån

Nya och tuffare licenskrav kan leda till att Svenska hockeyligan, SHL, på sikt riskerar att bli en stängd liga.

Och hälften av SHL-klubbarna klarar inte de framtida kraven med dagens ekonomi. Men SHL:s vd Jörgen Lindgren tycker att kraven är sunda.

– Vi tittar nu på hur pengarna ska arbeta på ett bättre sätt än vad de gjort hittills, säger han.

I somras beslutade Svenska ishockeyförbundet att skärpa kraven på eget kapital i klubbarna i SHL, hockeyallsvenskan och hockeyettan. Anledningen var att många klubbars ekonomier var alldeles för skakig.

– Vi måste säkra ishockeyns framtid, sa ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson inför beslutet.

I fjol gjorde revisions- och rådgivningsföretaget EY en genomlysning av klubbarnas ekonomier för att identifiera eventuella samband mellan klubbarnas ekonomiska förutsättningar och idrottsliga framgångar.

Rapporten visade att SHL totalt sett gick med förlust och att klubbarna använde en stor del av sina inkomster till att betala höga spelarlöner. Dessutom tvingades klubbarna ta till redovisningstekniska lösningar för att uppfylla kravet på eget kapital.

Nu har EY kommit med en ny rapport, som i stort sett slår fast samma sak.

– Klubbarnas intäkter och mediapengar har ökat, men samtidigt ökar lönerna och allt fler klubbar går med förlust. Det är en ohållbar negativ spiral, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.

En nyhet för den här säsongen, och som skärper kraven på klubbarna, är att samtliga måste upprätta koncernredovisningar från och med säsongen 2017/18. I år är det tre klubbar som inte upprättar koncernredovisningar.

– En enhetlig redovisningsstruktur och fokus på egna kapitalet är viktigt för en långsiktigt ekonomiskt hållbar liga, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY som tillsammans med Esterling står bakom rapporten.

Det här året får de 14 klubbarna ett bidrag från SHL centralt på över 28 miljoner kronor. Pengarna kommer från det tv-avtal SHL slutit och från olika sponsorkontrakt.

Till nästa säsong höjs det bidraget till mellan 40 och 50 miljoner kronor då det nya lukrativa tv-avtalet med C More och TV4 börjar gälla.

Samtidigt får klubbarna i hockeyallsvenskan bara lite över två miljoner kronor för sitt tv-avtal.

De stora ekonomiska skillnaderna mellan ligorna, tillsammans med de ökade kraven på eget kapital (se faktaruta), gör att EY varnar för att SHL kan bli en stängd liga. Det blir alldeles för svårt för lagen i hockeyallsvenskan att kvala in till SHL och dessutom svårare att leva upp till de tuffare ekonomiska kraven.

Det lag som når uppflyttning till SHL får dessutom lägre ersättning än övriga lag, cirka sex miljoner kronor mindre, då det lag som åker ur SHL får en fallskärm.

Men det är ett resonemang som SHL:s vd Jörgen Lindgren inte köper:

– Man har sagt ganska länge att vi vill stänga ligan och vi har hela tiden sagt att det inte är avsikten. Jag tycker det blir en så vriden debatt när man säger att ingen går upp och att det är svårt, för fortfarande står vi inför det faktum att historiskt sett så går ett lag upp och ett åker ur varje säsong.

– Och det är ingen tävling om pengar i det spelet, utan det är rent sportsligt. Den som är bäst vinner, säger Jörgen Lindgren.

SHL välkomnar också de hårdare licenskraven på eget kapital, men faktum är att i år skulle inte hälften av SHL-klubbarna klara de krav som ställs på eget kapital år 2020.

Då måste varje klubb ha ett eget kapital på tio miljoner kronor för att få spela vidare. Det klarar inte Djurgården, Luleå, Örebro, Karlskrona, Malmö, Rögle och Linköping i dag.

– Vi har haft ökade licenskrav de senaste två åren, klubbarna ska ha haft ett eget kapital på fyra miljoner. Förut var det en krona. Sedan två år är det slaviskt fyra miljoner som gäller och jag tror att det som är grunden är att klubbarna måste vara förberedda för rätt nivå, det vill säga man måste ha en ekonomi i balans och måste ha en organisation för det, säger Jörgen Lindgren.

I EY-rapporten föreslår författarna att klubbarna skulle tvingas fondera en del av de miljoner man får från SHL centralt för att stärka det egna kapitalet.

– Så mycket kan man säga att vi för diskussioner hur vi ska använda de ökade resurser vi får framöver på bästa sätt. För att utveckla vår liga och vad som sker på isen, parallellt med hur vi ska kunna förbereda våra organisationer för framtiden, säger Jörgen Lindgren och tillägger:

– Om det handlar om fondering ska jag låta vara osagt, men vi tittar på hur pengarna ska arbeta på ett bättre sätt än vad de gjort hittills. En del av det är att stärka klubben för att klara skiftningarna, du kanske tappar publik, du kanske tappar en huvudsponsor, då måste man se till så att man är förberedd för att klara av det.

– Enda sättet att göra det är ju att stärka upp ekonomin, konstaterar Jörgen Lindgren som tycker att kravet på tio miljoner kronor i eget kapital år 2020 är sunt:

– Har du en omslutning i en klubb i dag på 150 miljoner, så är tio miljoner ganska lite.

Fakta. SHL-lagens egna kapital 2016/2017, miljoner kr

Färjestad 108,2

Skellefteå 55,9

HV 71 40,5

Leksand 25,8

Frölunda 25,4

Växjö 20,3

Brynäs 14,9

Djurgården 8,0

Luleå 7,8

Örebro 7,1

Karlskrona 5,9

Malmö 5,8

Rögle 4,1

Linköping 3,7

Så skärps kraven för eget kapital för lagen i ligorna

SHL

2018: 4 miljoner

2019: 5 miljoner

2020: 6 miljoner

2021: 8 miljoner

2022: 10 miljoner

Hockeyallsvenskan

2018: 1,5 miljoner

2019: 2 miljoner

2020: 2,5 miljoner

2021: 3 miljoner

2022: 4 miljoner

Hockeyettan:

2018: 0,1 miljoner

2019: 0,2 miljoner

2020: 0,3 miljoner

2021: 0,4 miljoner

2022: 0,5 miljoner