I slutet av maj attackerades en av RFSL:s anställda av en man med yxa. Mannen greps och förklarade att han planerat attacken i två veckor - orsaken var att RFSL sponsrar homosexuella.

Det är ett tydligt exempel på hatbrott. Men hatbrott är inte alltid lätt att definiera, inte ens för polisen.

Genom den nya webbutbildningen ska polisens anställda få grundläggande kunskaper om frågor kring sexuell läggning och få prova att identifiera HBT-relaterade brottsmotiv genom så kallade scenarioövningar.

Utbildningen är dessutom ett försök att bryta personalens egna eventuella fördomar.

- Det är jätteviktigt att jobba med de egna attityderna om vi ska lyckas med denna typ av brottsbekämpning. Fördomarna måste upp till ytan. Det är svårt att komma ut som HBT som polis och vi måste ta vårt ansvar för att förändra polisens gamla mansdominerade kårorganisation, säger länspolismästare Carin Götblad.

Tidigare har 700 medarbetare, de som kommer i direkt kontakt med personer som utsatts för hatbrott, gått en heldagsutbildning i HBT och hatbrott. Och i våras startades en speciell hatbrottsjour i City polismästardistrikt som ska utveckla arbetet med att förebygga och utreda hatbrott.

Thomas Rasmussen, Föreningen för stöd av HBT brottsoffer, har på DN:s uppdrag gått igenom delar av utbildningsmaterialet.

- Jag är ganska positiv till upplägget. Det kan fungera, men då krävs att man gör värderingsövningar i grupp efteråt, säger han.

Hur tycker du att polisen i Stockholm lyckas med sitt hatbrottsarbete?

- Stockholmspolisen är verkligen en förebild för resten av landet. Rikspolisstyrelsen har där­emot ingen insikt i frågan, säger Thomas Rasmussen.

Som exempel tar han Rikspolisstyrelsens utkast till ny polisutbildning som presenterades i maj:

- Där hade man plötsligt strukit kursen i hatbrott. Men efter kritik ändrade man sig, säger han.