Kampen om en egen lägenhet i Stockholm hårdnar. Sedan 2004 har bostadskön mer än trefaldigats och för första gången på tre år ökar antalet nyanmälda personer.
Ändå är långtifrån de över 330.000 personer som står i kön intresserade av att med kort varsel ta en bostad. Det visar den hittills största kartläggningen som gjorts av bostadskön och som Dagens Nyheter har tagit del av.
Det kommunalägda bolaget Stockholms stads bostadsförmedling AB har låtit drygt . 1.300 personer svara på frågor om sin situation och aktivitet på bostadsmarknaden.
Nästan hälften uppger att de inte behöver någon bostad de närmaste åren eller över huvud taget. De allra flesta, 72 procent, bor dessutom redan i antingen en hyresrätt med eget kontrakt, ett småhus eller i en bostadsrätt.
– Med den bostadsmarknad vi har i Stockholm är det nog ganska naturligt att så många ändå står i kön. Jag tror att många inser att det gäller att planera i förväg. Man vet aldrig hur framtiden ser ut, utan man vill helt enkelt gardera sig, säger Per Anders Hedkvist, vd på Stockholms stads bostadsförmedling.
Just bostadskön som ett slags ”försäkring för framtiden” är en relativt vanlig tanke, visar bostadsförmedlingens studie. 31 procent står där av den anledningen.
Trots att ungdomarna är den grupp som hårdast drabbats av bristen på lägenheter består en majoritet av kön snarare av personer i medelåldern och uppåt. Drygt hälften av personerna i bostadskön är äldre än 35 år.
Den åldersgrupp där flest ändå fick ett kontrakt förra året är personer mellan 25 och 34 år.
Förutom hyresrätter i de allmännyttiga bolagen i länet lämnar även privata fastighetsägare ett stort antal lägenheter till bostadskön. Den sistnämnda gruppen ställer ofta större krav på sina blivande hyresgäster, visar DN:s genomgång av samtliga förmedlade bostäder i januari. Här förekommer bland annat begränsningar av antalet hushållsmedlemmar, deras ålder och husdjursförbud. Men ofta även högre inkomstkrav, som mest på fem gånger årshyran.
Annette Rydqvist, utredare på Boverket, ser en fara med att fastighetsägare driver upp kraven på framtida hyresgäster för mycket. Risken är stor att ungdomar, invandrare och andra som har svårt att komma in på bostadsmarknaden får det ännu tuffare. När myndigheten studerade förmedlingen i Stockholm för två år sedan visade det sig att det i tre av fyra lägenhetsannonser ställdes särskilda krav förutom de generella kriterier som allmännyttan har.
– Jag vet inte var gränsen går innan det blir orimliga nivåer. Men när det är bostadsbrist finns det många presumtiva hyresgäster att välja bland. Då hamnar den sökande i underläge. Många kommer i kläm på bostadsmarknaden, säger Annette Rydqvist.
Hur tar sig underläget uttryck?
– Har man trasslig historik med exempelvis betalningsanmärkningar kan det vara mycket svårt att få en bostad. Sedan har ju förstås hyresvärdar rätt att fördela lägenheter hur de vill så länge de inte bryter mot lagstiftningen.
Vad tycker du om bostadsmarknaden? Diskutera i kommentarsfältet.